WWF och donationer räddar viktigt fjällrävsprojekt

I tio års tid har fjällrävar kunnat stödutfodras i Jämtlands län i ett EU-projekt. Det har vänt utvecklingen för den hotade lilla räven. 2019 tog pengarna slut, men nu kan utfodringen fortsätta – tack vare gåvor från Världsnaturfonden och privata donationer. Det rapporterar P4 Jämtland.

Bidragen, som även blandas med statliga pengar, har säkrat finansiering av stödutfodringen de närmast två-tre åren. Efter att EU-projektet avslutats är Jämtlands fjällrävar beroende av donationer och anslag från Naturvårdsverket. fortsatt hotad.

– Det är väldigt viktig för fjällrävens överlevnad, säger Per Sander, chef för naturskydd och förvaltning på länsstyrelsen i Jämtland, till P4 Jämtland.

Beroende av vår hjälp
Efter att ha funnits i tusental, kanske tiotusental, på 1800-talet minskade fjällräven snabbt under 1900-talet på grund av jakt på djurets päls. Den fridlystes 1928, men hade fortsatt svårt att klara sig. På 1970-talet startade WWF sitt fjällrävsprojekt eftersom läget var så pass allvarligt. Fjällrävarna var som sämst nere på 30 djur vintertid och på gränsen till att bli utrotade i Sverige. Men sedan dess har projektet lyckats vända trenden och under den senaste räkningen beräknades det finnas drygt 450 fjällrävar i Skandinavien.

Johan Wallén, koordinator för fjällrävsinventeringen på Naturhistoriska riksmuseet, sa i samband med att 2020 års resultat publicerades att det är en lång väg kvar tills fjällrävspopulationen är stabil och livskraftig.

– Ett par tusen individer tror jag att man måste upp i för att populationen ska kännas stabil. De behöver också vara spridda över fjällvärlden, sa Mats Ericson, som arbetat med fjällrävar sedan 70-talet, bland annat som projektledare för det svensk-norska Interreg-projektet Felles Fjellrev. 

För att lyckas med det jobbar man med att förstärka deras kärnområden där fjällrävarna redan finns så att bestånden blir stabilare. Det görs bland annat med stödutfodring så att fjällrävarna klarar sig även under år när det är ont om gnagare. En annan metod som används är att skjuta rödrävar som rör sig på kalfjället, i områden där fjällrävar har sina lyor.

– Det är två närstående arter som inte kan samexistera i samma områden. Det är ju så att fjällrävens utbredningsområde begränsas av rödrävens utbredning i låglandet. Fjällräven finns hos oss bara i kalfjällsområdena. Rödräven är helt klart ett av de största hoten, säger Arild Landa, chefsforskare på Norsk institutt for naturforskning (NINA), som jobbat länge med fjällrävar.

Källa: P4 Jämtland