Vindkraftpark tar hänsyn till kungsörnar

Kungsörn. Foto: Zsombor Károlyi

Länsstyrelsen har nu fattat ett beslut om de 27 vindkraftverk som skulle byggas i närheten av kungsörnsrevir norr om Östersund och Andreas Ringnér, som upptäckte kungsörnarna i området, är nöjd med beslutet.

– Parken blir av men sex verk är flyttade och fyra är strukna ur planeringen. Det känns som en delseger eftersom många verk finns i de områden som örnarna jagar inom, men samtidigt som en god kompromiss eftersom bygden vill ha vindkraften, säger Andreas Ringnér.

Källa: Beslut från länsstyrelsen

Tidigare nyhet 4 mars 2014: Efter att två erfarna fågelskådare under fyra dagar 2009 inte hittat någon kungsörn i området kring Munkflohögen norr om Östersund fick Vasavind (dåvarande SSE Renewables) tillstånd att bygga en vindkraftpark med 27 snurror på 150 meter i området.

Tre-fyra år senare lyckas amatörfotografen Andreas Ringnér fotografera flera olika kungsörnar i området, både ungfåglar och gamla. Bilderna har lett till att länsstyrelsen i Västernorrland nu stoppat byggplanerna i väntan på en ny inventering av området.

Fågelskådarna som inte hittade något för fem år sedan ska återigen ge sig ut i minst tre dagar (vilket är minimikravet från länsstyrelsen). Om de hittar kungsörn måste en inventering av bon göras i sommar.

Andreas Ringnér och forskaren Tim Hipkiss, menar att det inte är tillräckligt att vara ute i fyra dagar för att försäkra sig om att där inte finns några häckande kungsörnar i området. Dessutom är regeln med att vindsnurror inte får vara nämre än två kilometer från ett bo alltför godtycklig. Tim Hipkiss skriver på Natursidan.se:s Facebook-sida att han anser sig vara felciterad.

– Jag har inte sagt att det inte räcker med fyra dagars inventering – det beror ju på hur många inventerare som är inblandade, och om det är bra väder när man är ute och så vidare. Det stämmer däremot att det behövs inventering under två år, för att ta hänsyn till dåliga år då örnarna inte går till häckning eller misslyckas tidigt. Journalisten har misstolkat mina kommentarer om tvåkilometers-buffertavståndet. Jag hävdar att man inte kan använda sig av en enkel avståndsgräns till boet, utan att man måste veta mer om hur örnarna använder sina revir, det vill säga vart de flyger, var de jagar och så vidare. Helt enkelt, kan 2 km vara helt tillräckligt, men ibland kan det behövas ett längre avstånd. I ett fall i Skottland kunde man konstatera att ett 0,5 km avstånd åt ett håll var tillräckligt, eftersom örnarna aldrig flög åt det hållet. Buffertområdet behöver alltså anpassas utifrån örnarnas använding av sina revir, och detta kräver stor kunskap.

Inom några mil från Munkflohögen finns det planer på att bygga 146 snurror av fem olika aktörer.