Vildsvin förbättrar biologisk mångfald i unga skogar
Sveriges består till stora delar av unga skogar på före detta kalhyggen. I dessa miljöer kan vildsvin vara effektiva som ekosystemingenjörer.
Evelina Augustsson har skrivit en avhandling om vildsvin.
Brukade skogar består i Sverige ofta av gamla kalhyggen som planterats med träd av samma art och i samma ålder. De innehåller därmed ingen större biologisk mångfald. Men bökande vildsvin kan göra en viktig insats ur ett ekologiskt perspektiv. Det visar Evelina Augustsson i sin nya avhandling vid SLU:s forskningsstation i Grimsö.
– Vildsvinen blir ekosystemsingenjörer. Genom att vända upp och ner på jorden ger de många växter, som annars skulle vara chanslösa att etablera sig, en möjlighet att slå rot. Det ger många positiva biologiska i skogar som vanligen har låga naturvärden, säger Evelina Augustsson.
Störst positiv effekt i unga skogar
Med hjälp av GPS-halsband kunde Evelina Augustsson följa hur de rörde sig i landskapet och se hur deras bökande påverkar marken genom att omfördela näringsämnen och blottlägga jord så att konkurrenssvaga växter får en chans. Antalet kärlväxter ökade där vildsvinen bökat och framför allt gynnades ettåriga arter som är beroende av störning, samt arter som kan ligga länge som frön i jorden och vänta på rätt tillfälle.
Störst effekt gav lågintensivt och högintensivt bökande. Sämst biologisk mångfald fanns i områden utan vildsvinsbök, näst sämst på platser med medelkraftiga störningar. Effekterna var också som störst i unga skogar. I äldre skogar orsakade vildsvinen delvis negativa effekter på växtsamhällena.
– Det är komplext och kan variera på olika platser. Men det är helt klart så att vildsvinen kan vara en tillgång ur ett ekologiskt perspektiv. De har positiva effekter för floran, något som kan vara särskilt viktigt i hårt brukade skogslandskap med låga naturvärden och få naturliga störningar, säger Evelina Augustsson.
Källor: SLU och Avhandlingen
