Utsikt över Sigtuna golfklubb med både ängar och hårdklippta banor.
Sveriges golfbanor blir allt mer naturvänliga
Runt om i landet pågår en omställning av många golfbanor. Med relativt enkla insatser görs tidigare naturfattiga områden om till insatser för biologisk mångfald. Till glädje för golfare, bin, fjärilar och fåglar.
Det finns många kanske lite otippade ytor i Sverige som relativt enkelt kan göras om för att rymma biologisk mångfald. Sveriges alla trädgårdar utgör till exempel en yta stor som Blekinge. Insatser på dessa ytor skapar ett nätverk av oaser för närnaturen över hela landet – något som Rikare trädgård arbetar med. Även vägkanter och kraftledningsgator kan ha en stor betydelse för artmångfalden. Det gäller även landets golfbanor.
Sammanlagt utgör enbart golfbanornas ”oskötta” områden cirka 150-200 kvadratkilometer. Det är större än alla nationalparker på land i Götaland. Golfbanor kan fungera som livsmiljöer åt vilda växter, insekter och fåglar, men också som gröna korridorer och spridningsvägar för en mängd arter.
Storsatsning i Sigtuna
För att uppmärksamma denna potential och uppmuntra golfbanor att ställa om har WWF lanserat kampanjen ”Gör golfen vildare”. Tanken är att skapa mer vild natur på Sveriges golfbanor. Ett av de goda exemplen på vad som kan göras hittas på Sigtuna golfklubb. Knappt ett stenkast från det vackra naturreservatet Askare hage och omgärdat av ekbackar, jordbruksmark och den smala Garnsviken ligger denna långsmala golfbana. Ola Jennersten, tidigare expert på biologisk mångfald hos WWF, är en av de som engagerat sig och förverkligats förändringen. Med hjälp av finansiering från WWF och LONA-anslag för lokala naturvårdssatsningar (ett stöd som stoppats av nuvarande regering) har det kunnat göras en mängd insatser längs de 18 hålen.
Ola Jennersten guidar runt Upplandsstiftelsen, som framöver ska göra liknande insatser på andra platser. Här visas en sandbädd för vildbin och andra insekter.
Det köptes bland annat in ängsfröer för 30 000 kronor, maskiner för 100 000 kronor och 35 ton sand. Men framför allt lades det ned väldigt många ideella arbetstimmar från golfklubbens medlemmar, Sigtunabygdens naturskyddsförening och Sigtuna naturvänner.
Ola Jennersten minns tydligt en av de första arbetsdagarna på golfbanan när han kom med bilen full av plantor som skulle i jorden.
– Jag tänkte “nu kommer jag få plantera här hela dagen”. Men när jag kom fram så stod där tolv tanter redo – det var golfklubbens planteringsgrupp. På en timme så var alla plantorna i. Det var världens energi! Så har det varit hela tiden. Klubben har brunnit för det här projektet.
Vid entrén finns en sluttning som har en rik blomning och gott om vildbin.
Både information och insatser
Sammanlagt planterades det ungefär 150 perenner, bland annat kantnepeta, backtimjan, anisisop, röd rudbeckia och flera vårblommande lökväxter i en slänt som tidigare bara bestod av barrväxter i stort sett utan annat liv. Planteringen gjordes för att det ska vara fint direkt när folk kommer till golfklubben och inspirera dem till att göra något liknande hemma, berättar Ola Jennersten.
Insatserna längs banan är också en bra möjlighet att nå ut till folk. Som en del av informationskampanjen har man på Sigtuna golfklubb satt upp ett tiotal skyltar som förklarar för besökarna om projektet. Flera av dem sitter vid entrén med den blommande slänten som nu är fylld av surrande vildbin.
Att använda golfbanor för att nå ut med budskap om biologisk mångfald är ingen dum idé. Nästan en halv miljon människor spelar på landets nästan 500 golfbanor. Kan de få ett ökat intresse för biologisk mångfald och de insatser som kan göras så vore det en stor vinst.
Intill golfbanorna har det såtts ängsväxter som etablerat sig.
Ängar som skiftar i färg under sommaren
Förutom planteringen vid entrén har pengarna bland annat gått till att anlägga cirka 3 650 kvadratmeter ängsmark i olika omgångar sedan 2021. Sammanlagt sköts ungefär 8 500 kvadratmeter som ängsmark genom slåtter och bränning. Sju hektar har också hägnats in och betas nu av får.
Bland de insådda ängsfröerna på de ganska leriga jordarna så fungerar rödblära bra. Den kommer först, följt av prästkrage, olika väddar och klintar på slutet.
– Dessa dominerar och det blir en läcker färgskiftning under sommaren, berättar Ola Jennersten medan han guidar runt i området.
För sand- och vedlevande småkryp
Golfbanor har sandgropar som naturliga inslag i banorna och även om dessa skulle kunna vara livsmiljöer åt marklevande insekter så krattas de så pass ofta att det är en alltför stor störning. Men runt Sigtuna golfbana har det anlagts fem sandbäddar på soliga och sydvända platser. Dessa hade gott om grävda små hål när vi var där, vilket tyder på att de är bebodda av allt från vildbin till andra små insekter.
Mulmholk på Sigtuna golfklubb. Som en stor fågelholk fylld med sågspån, löv och annat som ska efterlikna ett ihåligt träd.
För alla trädlevande djur har det också gjorts insatser i form av fågelholkar, bihotell, mulmholkar och vedhögar som kan locka exempelvis skalbaggar. Med tanke på mängden mäktiga ekar och andra lövträd i närnaturen kan det säkerligen bli en bra förlängning av lämpliga livsmiljöer.
För oss som går runt och tittar på insatserna som gjorts blir de väldigt tydliga. Men för golfspelarna har inte mycket förändrats. De har fortfarande sina välsnaggade greener och fairways. Det är bara när de råkar slå lite snett som de numera riskerar att hamna i områden med högre biologisk mångfald.
Ola Jennersten berättar att de flesta golfare antagligen inte bryr sig så mycket om insatserna, men att många är positiva när de får dem förklarade.
Golfbanan som ligger i ett naturreservat
Sigtuna golfbana är inte den enda som gjort insatser för biologisk mångfald. Andra exempel är Ekerum på Öland, Nybros golfklubb och på flera håll i Östergötland. En annan golfbana som tänkt på andra arter än golfare är klubben som ligger helt insluten i naturreservatet Nackareservatet i södra Stockholm. Här är Micke Madenteg är klubbens miljöansvarige och nybliven ordförande. Han berättar att de egentligen inte har några särskilda krav på sig trots att de ligger i ett naturreservat, men att de försöker hitta en balans mellan att gynna naturvärden och att skapa bra förutsättningar för spelarna. Detta trots att de i stort sett saknar budget för insatser. Här är det framför allt ideellt arbete och en engagerad banchef det handlar om.
I Nackareservatet samsas en mängd olika intressen – från golfare, löpare och cyklister till flanörer och fågelskådare.
– En grupp frivilliga på tisdagar gör ibland insatser. Det kan vara att bygga holkar, bihotell eller att rensa runt banorna. Det är en balansgång mellan att göra insatser för naturen och att förbättra upplevelsen för spelarna, berättar Micke Madenteg och fortsätter:
– Så fort man nämner biologisk mångfald så är de flesta positiva, men det finns vissa problem med spelbarheten på banan. Bland annat på greenerna, och det beror bland annat på att de skuggas av träd. Skulle de vara så att vi tappar spelare på grund av bristande kvalitet så riskerar vi att inte ha råd att göra några insatser.
Svår balansgång mellan naturvärden och golfkvalitet
Balansgången kan vara lite knepig när det gäller om vissa större träd ska få stå kvar trots att de skuggar banan eller utgör hinder vid utslagen. Hittills står några större ekar och en imponerande gammal gran kvar trots att Micke Madenteg tror att golfbanan troligen skulle bli bättre om de togs ned. Men när träd avverkats har det ofta skett genom ringbarkning så att de får dö på platsen och fortsätta vara livsmiljöer både stående och så småningom även liggandes utanför banorna. Död ved stannar i området som rishögar eller faunadepåer. Till gagn för vedlevande insekter och fåglar som äter dessa.
Här och var runt golfbanan har det lagts ut faunadepåer – död ved i högar. Här även försett med håligheter åt vildbin, samt ett täcke av mossa.
Green, utslagsplats och fairway, som trots allt utgör en majoritet av banorna, är i stort sett värdelösa ur biologisk synpunkt, men den skötsel som görs kring golfbanor har ett tydligt värde. Delar av banorna kan skötas som ängar och bara det faktum att området hålls öppet gör det betydelsefullt i ett Sverige som bara har kvar några procent av tidigare ängs- och hagmarker. I Nackareservatet skapar också öppningarna i skogen många skogsbrynsmiljöer och sådana är ofta artrika.
Win-win när ruffen görs till äng
Micke Madenteg berättar att många insatser kan göras som gynnar både spelare och den biologiska mångfalden. Exempelvis att sköta ruffen som en äng. Detta område runt de hårdklippta delarna ska vara mer högväxt för att skapa utmaning för spelarna, men om ytan slås i slutet av säsongen och klippet/höet fraktas bort så blir marken allt magrare. Då gynnas ängsväxter samtidigt som bollarna som hamnar i ruffen blir lättare att hitta eftersom det inte är lika tättbevuxet med gräs. En vinst både för golfbanan och den biologiska mångfalden.
Björkhagens golfklubb ligger mitt i Nackareservatet och är omgärdat av blandskog med en hel del gamla träd, ett sjösystem och hällmark.
Micke Madenteg berättar, precis som Ola Jennersten, att långt ifrån alla spelare och medlemmar i golfklubben är medvetna om förändringarna som gjorts eller ens bryr sig, men kanske är det viktigaste att de åtminstone inte störs. Den ökade biologiska mångfalden finns där för dem som vet vad de ska leta efter.
Det blir tydligt i slutet av guidningen i Sigtuna. Då träffar vi Lars Kjellberg, ordförande i Sigtuna Golfklubb. Han förklarar hur de jobbat med insatserna och att många medlemmar är stolta över det som gjorts. Inte minst han själv. När han berättar att Sigtuna golfklubb nyligen fick Svenska golfförbundets natur- och miljöpris och att han “blir gråtmild” av minnet så syns det tydligt på honom. Det här är insatser som inte bara fått den biologiska mångfalden att frodas utanför greenen – det har också påverkat en del av golfbanans stammisar på djupet. Det kan vara nog så viktigt.
