Viktig fjärilsväg räddad från regeringens nedskärningar
Den välkända fjärilsvägen hotades av igenväxning efter att länsstyrelsen inte längre fått en tillräcklig budget för att sköta den.

Bredbrämad bastardsvärmare.
Fjärilsvägen vid Grinduga, söder om Furuvik, är välkänd för sin artrikedom av fjärilar. Här har det setts ett 50-tal arter fjärilar, varav flera är sällsynta och rödlistade som exempelvis kattunvisslare, turkos blåvinge och bredbrämad bastardsvärmare. Platsen har besökts av fjärilsintresserade i 70 års tid. Men inför säsongen 2025 såg det mörkt ut för fjärilarna på grund av regeringens nedskärningari miljöbudgeten. Vägen behöver skötas och länsstyrelsen, som skött området i 18 år, saknade pengar till de nödvändiga skötselåtgärder.
Bergvik Skog Öst behövde därmed leta efter alternativ för att inte fjärilarnas viktiga livsmiljöer längs den 3 kilometer långa vägen skulle förstöras. Tack vare ett samarbete mellan Microsoft och stiftelsen World Forest Forum räddades till slut skötseln och dessutom kan insatserna i området utökas.
– Projektet Fjärilsvägen innebär att den totala vägsträckan kommer att öka med ytterligare cirka 15 km. Förutom att sköta den befintliga Fjärilsvägen kommer vi nu att kunna restaurera ett större område, där fjärilar tidigare funnits, säger Sofia Lilja, hållbarhetschef på Bergvik Skog Öst, som ansvarar för området.

Väddnätfjäril. En rödlistad fjäril (“sårbar”) som kan hittas längs Grinduga fjärilsväg.
Dessutom utökas skyltningen och det anläggs en ny tillgänglighetsanpassad entré.
Biokrediter som bekostar naturvård
Projektet Fjärilsvägen finansieras genom ett nytt system som kallas biokrediter (läs mer: Flera nya modeller vill mäta och prissätta biologisk mångfald). Tanken är att näringsliv och organisationer ska kunna köpa biokrediter och därmed ge markägare ersättning för naturvårdande insatser, samtidigt som de som betalar kan visa att de gör insatser för en rikare biologisk mångfald. Fjärilsvägen är det tredje biokredit-projektet som genomförs i Sverige.
– Vi arbetar för breddad markanvändning där biokrediter skapar nya samarbetsmöjligheter samtidigt som det ökar restaureringstakten i våra skogar och vatten. En fördel med att följa standardens krav är till exempel inventeringarna av både växter och fjärilar som tydligt kommer att visa om åtgärderna gör att vi närmare oss målen, säger Sofia Lilja.
Källor: World Forest Forum och Gefle Dagblad