Vem anstränger sig för att lura Sveriges fågelskådare?

Fågelskådare vid Glommens sten. Foto: Erik Hansson

Den senaste veckan har det kommit in rapporter om väldigt sällsynta fåglar i Sverige. Gemensamt för alla observationer är att det är efterlängtade fåglar i landet och att observationerna aldrig kunnat fastställas av fler än rapportören. Vem eller vilka är det som försöker lura Sveriges fågelskådare med relativt avancerade försök, men som hittills misslyckats varje gång?

– Man kan ju se detta som en av månadens icke-nyheter, att det bara handlar om någon eller några som vill skoja med fågelskådare. Men många skådare tar sitt intresse på mycket stort allvar, lite för stort allvar ibland. Därav de ganska skarpa reaktionerna på skämten. För några år sedan kunde man köpa en T-tröja med en gubbe med en knölpåk och texten ”Don´t mess with my birds”. Det borde kanske ha stått ”Don´t mess with my birding” istället. Man ska alltså passa sig för att skoja om folks fågelintresse. Det har jag själv erfarenhet av efter att genom åren ha spridit några aprilskämt på temat, säger Anders Wirdhem, informationschef på SOF BirdLife Sverige.

Den senaste tidens obekräftade rapporter om sällsynta fåglar, som av allt att döma handlar om försök att lura Sveriges fågelskådare, är en märklig historia som egentligen handlar lika mycket om källkritik som om fåglar. För även om det ibland förekommit både bilder och trovärdiga uppgifter så har landets fågelskådare genomskådat varenda försök. Hittills rör det sig om minst fem rapporter, huruvida alla är bluffar är dock inte klarlagt.

Den 25 oktober: Strömand

Strömand, här dock fotograferad på Island. Foto: Erik Hansson

Fågelskådarprofilerna Mikael Nord i Varberg och Christian Cederroth på Öland får anonyma sms med tips om en strömand. En bild på en strömand läggs även ut på Artportalen. Bilden påstås vara från en hamn i Bohuslän, vilket inte skulle vara otänkbart för Sveriges första strömand sedan 1800-talet, men bilden visar sig vid en bildgoogling (i webbläsaren Chrome högerklickar du på en bild och väljer “Sök på Google efter den här bilden”) vara stulen från nätet och avfärdas relativt snabbt som en bluff.

Den 1 november, del 1: Rävsparv?
En bild på vad avsändaren säger sig tro är en dvärgsparv i Falsterbo läggs upp på Artportalen och har när det här skrivs visats över 3600 gånger. Enligt vissa fågelskådare kan bilden nämligen istället föreställa megarariteten rävsparv. Observatören erkänner, under en serie svordomar, att hon uppgett ett felaktigt namn, men håller fast vid sin observation. På bilden verkar det vara soligt i Falsterbo, men enligt folk på plats har inte solen setts till den aktuella dagen.

Den 1 november, del 2: Stortrapp

Stortrapp (ej den utskickade bilden). Foto: Andrej Chudý via Flickr

Flera personer med fågelskådarkoppling får en bild på en möjlig stortrapp skickad till sig från en namngiven person med texten “Hej. Under gårdagen fick jag se något mycket märkligt. Den var stor som en gås minst och brunspräcklig och grå på huvudet. När den flög känndes den nästan lika stor som en trana i vingbredd. Vad kan det ha varit? Skickar men bild tagen från goprokamera så kvallite är inte den bästa. Den stöttes vid vägen utanför skurup nära näsbyholmsjön och satte sig längre ut på fälten. Det var ingen rovfågel utan trodde faktiskt det var en gås av nåt slag först när den stod på backen.”

Den här gången är det något oklart var bilden kommer ifrån, men det bedöms vara för mycket grönt på bladen i bakgrunden för att vara Skåne i november och fältet i bakgrunden som inte är slaget anses också fel.

Den 1 november, del 3: Blåskata
En påstådd observation av en blåskata skickas ut på Bird Alarm klockan 12:54 av en okänd, men namngiven person. Enligt ett nytt larm den 3 november ska en annan namngiven observatör ha sett den i flera dagar.

Jag tar kontakt med observatören, som har bostadsadress i Ångermanland, men som ska ha sett blåskatan i Bohuslän de senaste dagarna. För granskningens skull citeras hon exakt: “Hej,jag är helt säker,den flög mellan 2 trän,så jag memorera färgerna,kontrasterna huvedets svarta färg och det vita under “hakan”hoppas ngn fler kan obsa den”.

Om det skulle röra sig om en blåskata skulle det vara Sveriges första fynd, men eftersom arten är en häckstannfågel på iberiska halvön tas uppgifterna med en stor nypa salt av landets fågelskådare och ingen blåskata har efter larmet hittats på platsen. Huruvida det rör sig om en bluff, en felaktig artbestämning eller en faktisk blåskata får tiden utvisa.

Tornuggla, stillbild från Youtube-film 

Den 3 november: Tornuggla

Södermanlands Nyheter publicerade en artikel om en tornuggla som ska ha setts i en lada i flera dagar. Tidningen har fått en bild via ett anonymt tips. Bilden upptäcktes av Magnus Rahm vara en stillbild ur en Youtubefilm.

Hittills har som sagt alla troliga bluffar genomskådats och de har inte orsakat några anstormningar av fågelskådare. För att observationerna ska godkännas måste de också klara en del kriterier.

– För att dessa observationer ska vara trovärdiga måste den som gjort observationen kunna visa upp en sann dokumentationsbild eller att det funnits flera personer, helst skådare, som har gjort observationen. I de flesta av dessa fall har man tagit en bild från en bok eller en video och falskeligen hävdat att det är fågeln ifråga. Detta gör att trovärdigheten är bristfällig eller att rapporten är direkt lögnaktig. Vi måste avslöja dem som sprider sådan desinformation, säger Kjell Yngerskog, ansvarig för Bird Alarm på Club300.

Om det är samma person som sprider desinformationen så verkar väl hen vara en någorlunda kunnig fågelskådare?
– Jo, så är det nog. Vi har ju haft några få individer i Club300 som vi tvingats utesluta p.g.a att de skickat falska larm och i största allmänhet brutit mot klubbens mål och inriktning. Jag har inga belägg för att detta är samma personer, inte heller att det är riktat mot Club300. De uppträder lite som “rättshaverister” som känner sig utanför, orättvist behandlade eller liknande och vill “ge igen” Vi får väl se hur det avlöper denna gång.