Vegetationen ökar snabbt på Antarktis

Antarktis värms upp snabbare än det globala genomsnittet. I snitt stiger temperaturen vid sydpolen med 0,34 °C per årtionde och klimatförändringarna påverkar området med ökad nederbörd och förlängd växtsäsong. Lägg till att 90 procent av glaciärerna i Antarktis har förlorat i ismassa sedan 1940-talet så blir förutsättningarna för växter att etablera sig allt bättre.

Sedan 1986 har vegetationstäcket ökat mer än tiofalt – från mindre än en kvadratkilometer till nästan tolv kvadratkilometer 2021. Accelerationen i denna trend har också ökat med över 30 procent under åren 2016-2021 jämfört med hela studieperioden (1986-2021). De fem senaste åren av studieperioden ökade vegetationstäcket med över 400 000 kvadratmeter per år. Det har forskare vid universiteten i Exeter och Hertfordshire samt British Antarctic Survey kommit fram till med hjälp av satellitdata.

– De växter vi hittar på Antarktiska halvön – mestadels mossor – växer under de kanske tuffaste förhållandena på jorden. Landskapet domineras fortfarande nästan helt av snö, is och sten, och endast en liten del är koloniserad av växtlighet. Men den lilla bråkdelen har vuxit dramatiskt – vilket visar att även denna enorma och isolerade ”vildmark” påverkas av den antropogena klimatförändringen, säger Thomas Roland, från University of Exeter.

Omfattande förändringar på gång

Tidigare studier har visat att även nejlikväxten Colobanthus quitensis och gräset Deschampsia antarctica har spritt sig allt snabbare på Antarktis.

Olly Bartlett från University of Hertfordshire tillägger att även om jordmånen på Antarktis oftast är dålig eller obefintlig så kommer den ökade växtligheten tillföra organiskt material och underlätta jordbildningen. Det kan bana väg för andra växter att etablera sig och medför att det kan få svåra konsekvenser om människor råkar få med sig främmande och invasiva arter till Antarktis.

– Det är nu tydligt hur känslig Antarktiska halvöns vegetation är för klimatförändringar, och under en framtida antropogen uppvärmning kan vi få se grundläggande förändringar i biologin och landskapet i denna ikoniska och sårbara region, säger Thomas Roland.

Källor: University of Exeter och Nature Geoscience