En stor studie som jämfört hundars diet kom fram till att det finns överväldigande bevis för att vegandiet är det hälsosammaste och minst farliga alternativet för hundar.
Studien, som publicerats i PLOS One, jämförde över 2 500 hundar i Europa som under ett års tid gavs antingen vanlig hundmat, rått kött eller vegandiet. Samtidigt jämfördes hundarnas hälsa på flera olika sätt och även hundägarnas intryck av sina djur. Forskarna påpekar att resultaten för hundarna som åt rått kött är något missvisande eftersom dessa hundar var betydligt yngre och därmed mer sällan har hälsoproblem.
Andelen hundar som drabbats av något hälsoproblem skilde sig mycket mellan dieterna: 49 procent för de som åt vanlig hundmat, 43 procent för rått kött och bara 36 procent för den veganska dieten. Det var också dubbelt så vanligt att hundar som åt vanlig hundmat besökte veterinären minst fyra gånger jämfört med de som åt vegansk mat eller rått kött. Även hundägarna upplevde att deras veganhundar var friskare medan ägarna till köttätande hundar upplevde att deras husdjur hade sämre hälsa.
– Mycket tyder på att kost med rått kött ofta är förknippad med kostrisker, inklusive näringsbrist och obalans, och patogener. De samlade bevisen hittills tyder därför på att de hälsosammaste och minst farliga kostalternativen för hundar är näringsmässigt sund vegansk kost, skriver forskarna i sin slutsats.
En tidigare studie har visat att hundar över lag tycker lika mycket om vegansk mat som vanlig köttbaserad hundmat.
Världens köttproduktion är ett av de största problemen för miljön. Växtbaserad föda anses nödvändig för att rädda naturen, mängder av studier har visat att mindre köttätande gynnar miljön och i WWF:s matguide får bara 1-3 % av köttet grönt ljus. Enligt The Guardian hålls ungefär 470 miljoner hundar som husdjur i världen och även om de står för en stor köttkonsumtion så blir veganmat för hundar allt mer populär.
Studien finansierades av ProVeg, men organisationen hade inget inflytande över genomförandet eller resultatet, skriver forskarna.
Källa: The Guardian och PLOS One