Bläsgås, en av många arter som minskat tydligt i länder med svagt styre i västra Asien. Foto: Erik Hansson
Länder med välfungerande styre har större förekomst av vattenlevande fåglar. Det är en större faktor än klimatförändringar och befolkningsökning, enligt en ny studie från University of Cambridge, som publicerats i Nature.
Politisk instabilitet har stor påverkan på fågelarter som trivs vid vattnet, så som änder, flamingor och pelikaner. Det leder ofta till exempelvis illegal jakt i skyddade områden eller att våtmarker torkar ut och enligt den nya studien har ett lands styre större inverkan på biologisk mångfald i allmänhet än andelen skyddade områden, klimatförändringar och befolkningsökning.
Tatsuya Amano och hans team vid University of Cambridge jämförde hur bestånden av 461 vattenlevande fågelarter ändrats på 26 000 platser runt om i världen mellan 1990 och 2013. De jämförde siffrorna med data från Världsbanken, kallad Worldwide Governance Indicators, som mäter hur väl länders styre fungerar med hänsyn till exempelvis korruption och hur den demokratiska processen fungerar.
– Vår studie visar att övervakningen av vattenlevande fåglar kan ge oss användbar information om vad som behöver göras för att stoppa förlusten av biologisk mångfald, sa Szabolcs Nagy, ekolog på Wetlands International, som medverkat i studien.
I länder i framför allt Asien, Sydamerika och Afrika som har problem med styret har fågelpopulationerna minskat kraftigare än i länder som anses ha välfungerande styren. Det är också i stabila länder som bevarandeåtgärder fungerar bäst.
Men det finns hopp även i instabila länder – tidigare forskning från samma team har visat att gräsrotsinitiativ från lokala samhällen och ursprungsbefolkningen kan vara mer effektiva än myndigheter på att skydda ekosystem.
Källor: University of Cambridge och “Successful conservation of global waterbird populations depends on effective governance“
