Bild från Tjejvasan 2006. Foto: Steven Hale – Own work, CC BY-SA 3.0, Link
Kan man åka Vasaloppet utan att tänka på vare sig klimat eller skog? Nu i helgen körs Vasaloppet och snö har fått forslats dit med lastbilar och traktorer. Vasaloppsspåret är Sveriges längsta naturreservat som sträcker sig de 9 milen mellan Sälen och Mora. Längs hela spåret kan man se hur Sveriges skogsbruk har förändrat landskapet.
Biologen och skidåkaren Anders Lindholm är en av dem som tänker på både klimatet och skogen. Han säger att de som ägnar sig åt årets skidhändelse får förutom folkfesten även se det svenska skogsbrukets produktionslandskap.
– Det är mil efter mil av kalhyggen, ungskogar och likåldriga tallplantager. Ett lapptäcke av skogsskiften där den pågående markanvändningen är skogsproduktion. Kalhyggesbruket har sedan 1950-talet förändrat, trivialiserat och utarmat skogens artmångfald.
Den så kallade naturvårdshänsynen som lämnas på hyggena sticker upp som enstaka högstubbar, som smala sparade bårder kring myrimpediment och som ensamma tallöverståndare.
– När man själv åker Vasaloppet blir det ännu mer påtagligt vilka långa avstånd det är mellan de små ynkliga resterna av något som ens påminner om naturskogar, flerskiktade bestånd med grova äldre, torrakor eller liggande död ved.
Anders Lindholm menar att det är precis så det är när man överhuvudtaget rör sig i skogslandskapet, till stugan, till svampskogen, till bärhygget eller ut till sitt egna lilla skogsinnehav. Eller för den som endast lämnar det urbana på fjällsemestern, med bil, tåg eller flyg.
– Kolla gärna på Google Maps/Earth. Eller ta en titt på SVT Plays Vasaloppssändning och gör stickprov. Så ser skogslandskapet i inlandet ut bortom fjällvägarna, bortom bygderna och städerna. Sverige är ett fattigt skogsland men rikt på virke, pappersmassa och biobränsle.
Denna förlust av livsmiljöer för arter vilket skogsbruket är skyldig till, är en stor bidragande orsak till att cirka 1 800 skogslevande växt- och djurarter är rödlistade, dvs hotade i Sverige. Internationella naturvårdsunionen IUCN (som bland annat tar fram den internationella rödlistan över hotade arter) gick ut 2019 med en brådskande uppmaning till världens regeringar att öka insatserna för att stoppa massutrotningen av arter. Något som Sveriges regering bör omsätta i praktiken.
Om skogsbolag är FSC-certifierade så ska nyckelbiotoper, det vill säga områden med skog som har höga naturvärden, undantas från skogsbruk. Men en rapport från Skogsstyrelsen visar att 55 000 hektar nyckelbiotoper har avverkats av skogsbolag mellan 2000-2017 i nordvästra Sverige. Det har även nyligen beslutats att nyckelbiotoper ska sluta registreras när avverkningsanmälningar görs.
Anders Lindholm säger:
– De där nyckelbiotoperna är så viktiga. De ynka naturskogsrester som fortfarande finns kvar behöver självfallet inventeras och identifieras. Statens budgetpost för skydd av värdefulla skogar måste omgående flerfaldigas. Skogspolitiken måste genomgripande ses över för att bli hållbar på riktigt.
Paradoxen med Vasaloppet är att skogsbruket som omger loppet också ger upphov till koldioxidutsläpp som påverkar klimatet negativt så att det blir varmare och snön försvinner. För när skog avverkas, som den har gjorts i landskapen runt Vasaloppet, upphör skogen att fungera som en kolsänka. De träd som binder kol tas bort. Forskning visar att det tar upp till 30 år innan koldioxidutsläppen från ett kalhygge kompenserats av upptaget från nya träd som planteras. Och i många fall tar det över 100 år för kollagren i en avverkad skog att återgå till det kollager som fanns innan skogen avverkades. Den tiden har vi inte idag, menar forskare, om vi ska lyckas med att minska koldioxidutsläppen med hälften inom tio år för att hålla världen under 1,5 graders uppvärmning. Därefter går klimatet sin egen väg.
En analys gjordes år 2017 som visade att Vasaloppsevenemanget under både sommar och vinter totalt genererar 7 300 ton koldioxid. 85 procent av utsläppen kom från deltagarnas resor, medan snötillverkning och transport av snö stod för 200 ton koldioxid. Oljebolaget Preem och biltillverkaren Volvo sponsrar Vasaloppet vilket rimmar illa med Vasaloppets egna klimatmål: Enligt hållbarhetsmålen på skidtävlingens hemsida satsar verksamheten särskilt mycket på att ”motarbeta klimatförändringar”, och strävar efter ”minimerad miljöpåverkan”.
Anders Lindholm understryker dock att såväl Vasaloppet som skidåkning är fantastiskt folkhälsofrämjande och imponeras av såväl elit som blåbärsåkarna, dit han själv räknar sig och av alla de i arrangörsledet som kämpar för att arrangera ett sånt här jätteevenemang.
– Sedan kan man ju fråga sig hur hållbart det är, att under snöfattiga vintrar ägna enorm möda åt att skrapa ihop en 5-10 meter bred, nio mil lång snöbädd i ett i övrigt snöfritt landskap, i längden? Det är dock en annan fråga som vi allt oftare kommer att ställas inför i framtiden.
Källor: Länsstyrelsen, Vasaloppets hemsida, Rapport om koldioxid och kalhyggen, IUCN, Nature och Expressen
