Värmeböljor i hav förändrar hela ekosystem

Värmerekorden i haven har nu pågått i över ett år i streck och det chockar forskare.

– För många som följer utvecklingen i haven noga så är det vi ser chockerande. Rekord slås på löpande band med mycket stora marginaler. Det har blivit mycket värre än förväntat. Det finns heller ännu ingen vetenskaplig förklaring till varför det har blivit så här illa, säger Ola Kalén, oceanograf vid SMHI till Dagens Nyheter.

Nu har det även släppts en studie om hur värmeböljorna påverkar hela ekosystem, närmare bestämt vid Kalifornienströmmen längs Nordamerikas västra kust. Forskarna kombinerade långa studier av 361 olika arter och information från en dietdatabas för att skapa modeller för hur ekosystemen påverkades till struktur och funktion under de senaste marina värmeböljorna.

– Om man tittar på interaktioner mellan enskilda arter är det troligt att man missar mycket. De naturliga effekterna av en störning kommer inte nödvändigtvis att vara enkla och linjära. Vad detta visade oss är att dessa värmeböljor påverkar alla rovdjur och bytesdjur i ekosystemet genom direkta och indirekta vägar, berättar huvudförfattaren Dylan Gomes, vid Oregon State University’s Marine Mammal Institute.

Explosion av manteldjur som saknar fiender

De stora vinnarna i de upphettade haven är manteldjuret Pyrosoma atlanticum (se bild ovan) som fullkomligt exploderar i antal efter en marin värmebölja. Innan dess fanns inte arten i detta området. Nu har den förändrat hela näringsväven eftersom de inte har några riktiga fiender. Mer än 98 procent av biomassan av pyrosomerna sjunker bara till botten när de dör. Under 2017 och 2018 spolades de också upp på stränderna i enorma mängder.

Joshua Stewart, biträdande professor vid Marine Mammal Institute, var mentor för Gomes och medförfattare till artikeln:

– Det jag tyckte var både alarmerande och fascinerande är i vilken utsträckning dessa pyrosomer absorberar all energi i systemet. Eftersom inget annat egentligen äter pyrosomerna blir de bara en återvändsgränd, och energin blir inte tillgänglig för någon annan i ekosystemet.

Viktiga matfiskar har minskat kraftigt i antal

Detta innebär att energin i näringsväven stannar i pyrosomerna och kommer inte andra arter till godo. Exempelvis fiskar och marina däggdjur högre upp i näringskedjan. Explosionen av antalet Pyrosoma atlanticum kan alltså indirekt påverka både ekonomiskt viktiga fiskar och utrotningshotade arter.

Chinooklax och torsk verkar till exempel ha minskat sedan början av de marina värmeböljorna. Den kommersiella fångsten av chinooklax har minskat med ungefär 67 procent i norra Kalifornienströmmen sedan början av värmeböljan och en liknande utveckling har skett med torsken i Alaska.

Källor: Nature Communications och Oregon State University