Amurtiger. Foto: Marie Mattsson
Världens tigrar lever idag på 95 procent mindre yta än för 500 år sedan och lejonen får klara sig på 94 procent mindre område. Ännu värre är det för rödvargen och den etiopiska vargen som bara har en procent kvar av livsmiljön som fanns på 1600-talet. Detta enligt en ny studie av världens rovdjur som publicerats i Royal Society Publishing.
Förutom att konstatera att många av världens landlevande stora rovdjur har fått kraftigt minskade levnadsytor har forskarna också tittat på varför det skett och var den största förändringen ägt rum. De kom fram till att det är sydöstra Asien och Afrika som orsakat de största minskningarna av rovdjurens livsmiljöer och att det oftast beror på faktorer som befolkningstäthet, boskapstäthet eller jordbruksmark. Med den nya studien hoppas forskarna att det ska bli enklare att ta hänsyn till stora rovdjur i naturvårdsinsatser och förstå de ekologiska effekter som deras närvaro har.
LÄS ÄVEN: • Tydlig bild av lejonens tillbakagång
Forskarna menar också att det är av stor vikt att återintroducera rovdjuren i områden som de en gång rörde sig och att det är viktigt att skapa en förståelse hos människor om varför det kan vara viktigt.
– Att öka folks tolerans mot stora rovdjur kan vara bästa sättet att rädda dessa arter från utrotning. Dessutom behövs omedelbart större skyddade områden, sa William Ripple, en av författarna bakom studien, till BBC.
Sammanlagt gick forskarna igenom 25 stora landlevande rovdjur och jämförde deras levnadsyta idag med hur det såg ut för 500 år sedan. De kunde konstatera att sex av rovdjuren (lejon, tigrar, afrikanska vildhundar, geparder, etiopisk varg och rödvarg) har fått sina områden minskade med minst 90 procent och för 15 arter återstår mindre än hälften av livsmiljöerna.
Två av arterna som enligt forskarna bibehållit sin livsmiljö bäst är lodjuret och vargen, mycket för att de åter har börjat sprida sig i Europa.
Källor: BBC och Royal Society Publishing
