Världens ekosystem saknar stora växtätare

FN har utannonserat att de närmaste tio åren är årtiondet för återskapade ekosystem. 115 länder har utannonserat att de tillsammans ska återskapa upp till 100 000 kvadratkilometer natur. En ny studie kommer fram till att det då troligen behövs väldigt många fler växtätare än vad som finns idag.

Mammutstäppen, som täckte norra Europa för ungefär 20 000 år sedan och hade djur som mammut, ullhårig noshörning och jättehjort, hade en täthet av stora däggdjur på 10 500 kg per kvadratkilometer. Under den senaste mellanistiden i Storbritannien för ungefär 120 000 år sedan fanns det enligt en studie över 15 000 kg per kvadratkilometer enbart av dovhjortar (som i snitt väger 60 kg) på hälften av de studerade platserna. Det innebär i snitt 2,5 dovhjortar per hektar i vissa områden.

Idag varierar Europas stora växtätare i biomassa mellan 190 kg/km2 till 16 000 kg/km2. De högsta talen finns i områden med rewilding, återförvildning. Om vi ska kunna återställa ekosystem enligt löftena till FN krävs betydligt fler stora växtätare än idag enligt en grupp forskare från universiteten i Åårhus och Sussex. De behövs för att bibehålla den biologiska mångfalden i naturen och för att ekosystemen ska klara sig själva.

Oväntat få växtätare

Genom att räkna på förhållandet mellan växter och stora växtätare kom de fram till att det bara var i Afrika som ekosystemen var i närheten av att inte växterna skulle räcka till växtätarna.

– Afrikanska ekosystem har en artrik däggdjursfauna och en stor biomassa av stora växtätare som är nära kopplad till växternas produktivitet. Men vi kan inte hitta detta mönster på andra kontinenter och över lag är växtätarnas biomassa mycket lägre än vi hade förväntat oss med tanke på växtligheten, säger Camilla Fløjgaard från Åårhus universitet, som ledde forskningen.

En bråkdel av vad det finns förutsättningar för

Hon berättar också att i Europa är antalet stora växtätare i naturen bara en tiondel av den biomassa som kan finnas i inhängnade rewildingområden.

– Det är tankeväckande att det även i skyddad natur bara finns en bråkdel av de stora växtätare som området egentligen har förutsättningar för.

Inte minst eftersom det ofta lyfts röster om att vi har för många växtätare i naturen.

– Trots att stora växtätare vandrat i landskapet i miljontals år så verkar vi ha vant oss vid ett landskap där de nästan helt saknas och vi har kommit att acceptera detta som det naturliga. Stora djur kan vara besvärliga eftersom de skadar odlingar, stör i trafiken och generellt är i vägen. Det kommer krävas politisk beslutsamhet och noggrann planering inklusive instängslade reservat, säger Camilla Fløjgaard.

Källor: Aarhus University, PNAS och Journal of Applied Ecology