8 av 10 svenskar vill veta vart köttet de äter kommer ifrån. Trots det är det ofta väldigt svårt att få reda på. I butiker märks kött, mejeriprodukter och ägg med ursprungsland. Men på restaurang är det ovanligt att du får veta var köttet kommer från och personalen har ofta dålig koll. Hur kan det vara så här?
I butiker ska i dagsläget exempelvis fisk, kött av nöt, gris, lamm, get och fågel alltid märkas med ursprungsland. Det fungerar i stort sett bra, men det finns undantag menar Jenina Dahlberg, kampanjansvarig inom mat och hållbarhet på Sveriges Konsumenter.
– Om du köper en färdig maträtt eller kött som värmebehandlats, rimmats, panerats, marinerats eller kryddats behöver inte företag uppge var de animaliska ingredienserna kommer från. Det vill vi förändra. Vi tycker att man har rätt att få veta var kött, ägg och mejeriprodukter kommer från, vilka rätter man än äter, berättar hon.
LÄS ÄVEN: • På svenska restauranger serveras framför allt importerat kött
Folk vill att djuren ska ha haft det bra
Enligt Sveriges Konsumenter tycker en klar majoritet av konsumenterna också att det är viktigt att djuren har haft det bra och då ger ursprungslandet en fingervisning. Som exempel nämner Jenina Dahlberg att man kan välja svensk skinka istället för dansk, där “de flesta vet att djurskyddet brister – som att det är tillåtet att fixera suggorna i bur så att de knappt kan röra på sig när de har kultingar”.
Märkningen varierar också för olika sorters kött, vilket gör systemet förvillande. För gris och fågel gäller inte samma regler som för nötkött.
– När det gäller nötkött ser det bra ut. Särskilda EU-regler infördes efter galna kosjukan, som innebär att du ska kunna se på förpackningen var djuret är fött, uppfött och slaktat. Om det till exempel står att nötköttets ursprung är svenskt så betyder det att djuret är fött, uppfött och slaktat i Sverige. Men – och det här är intressant – allt annat kött är undantag från denna regel. Du kan alltså inte vara helt säker på var gris och fågel egentligen kommer ifrån.
LÄS ÄVEN: • Palmolja och importerat nötkött störst utsläppsbovar för svensk konsumtion
Det är till exempel vanligt inom EU att en gris är född i ett land och sedan transporterad som smågris till ett annat land för att gödas och slaktas.
– De här eländigt långa transporterna är inte heller något som de flesta konsumenter vill att djuren utsätts för. Ytterligare förbättringspotential vad gäller märkningen med andra ord, säger Jenina Dahlberg.
Ännu sämre på restaurang
Värre är situationen för restaurang och storhushåll. Här finns det inga regler för ursprungsmärkning i dagsläget och det kött som serveras är framför allt importerat enligt Naturskyddsföreningen. Men Livsmedelsverket och Konsumentverket har fått i uppdrag av regeringen att utreda möjligheter att införa ursprungsmärkning och det finns brett stöd i riksdagen och ett land i öst att snegla på.
– Ja, de har fått i uppdrag att undersöka hur det bör genomföras. Sverige har hållit ögonen på utvecklingen i Finland där man först ansökte om ett undantag från EU-reglerna för att kunna införa ursprungsmärkning av kött på restaurang, men fick avslag. De reviderade sedan ansökan och testade igen – och den här gången gick det igenom. Det innebär att Sverige har ett kompisland att lära av om vi också vill göra en ansökan. Och det tror jag kommer att hända. Innan riksdagsvalet var det bara Moderaterna som tydligt inte ställde sig bakom vårt förslag om lagkrav på ursprungsmärkning av animalier på restaurang, i storkök och i färdigmat. Men nu har de ändrat sig, så det innebär att det finns en väldigt bred politisk uppslutning bakom förslaget.
LÄS ÄVEN: • Livsmedelsverkets nya kostråd: Mer än halvera köttintag
Varför har inte restauranger samma krav som butiker?
– Det finns en bild av att det skulle bli regelkrångel för restaurangägaren, och det kan vara en av orsakerna till att de sluppit undan. Men då ska man komma ihåg att det är en vanlig inställning till nya regler. Man protesterar och menar att allt kommer att bli superkrångligt, rentutav omöjligt. Men när reglerna väl är på plats blir de snabbt det nya normala. Rökförbudet är väl ett av de tydligaste exemplen på det. Jag tror att vi inom en snar framtid ser det som en självklarhet att det finns bättre information om köttet när vi äter ute eller köper halvfabrikat, säger Jenina Dahlberg.
Även om svenska konsumenter gärna vill ha en urpsrungsmärkning och inte vill att djuren ska ha plågats under sin uppväxt så är det trots det ganska svårt att hitta certifierade restauranger och i tidningarnas krogrecensioner nämns i stort sett aldrig ursprungsmärkning, eko eller andra tecken på att krogen ställer högre krav på köttet.
LÄS ÄVEN: • EU föreslår att producenter ska slippa krav på bättre miljö- och djurhållning
Varför är det ingen större fråga tror du?
– Jag tror att det delvis kan ha att göra med att vi ser på restauranger som ett ställe där man bara ska ha det trevligt. Som gäst kanske man inte vill riskera att skapa dålig stämning, ställa till med besvär, få stämpeln som viktigpettern i sällskapet eller så kanske du bara är lite blyg. Det är en helt annan grej att ställa den här sortens frågor i en matbutik, vilket leder till att konsumenttrycket inte märks av lika mycket på restaurangerna.
Det finns också ett annat problem. Restaurangpersonalen har inte alltid kunskap om vad de egentligen serverar. I Sveriges Konsumenters granskning ”Det hemliga köttet i lunchmaten” besöktes 61 lunchrestauranger på tre orter och bara vid ett fåtal tillfällen kunde serveringspersonalen svara på frågan om vilket land köttet kom från.
– Ibland uppgav de fel svar och i vissa fall blev de till och med irriterade. Den attityden bjuder inte direkt in gästerna till att ställa sådana här frågor, berättar Jenina Dahlberg.
Livsmedelsverket menar att för att få avvika från EU-lagstiftningen “krävs det att landet kan visa att uppgift om ursprung är mycket viktig för konsumenterna” – hur ska vi konsumenter visa det?
– Vi gjorde en undersökning 2018 som visar att mer än 8 av 10 konsumenter vill få information om vilket land köttet kommer från när de äter på restaurang. Det borde vara en självklarhet, inte minst mot bakgrund av den ökande antibiotikaresistensen som bland annat har att göra med dålig djurhållning. Konsumenterna har sagt sitt. Nu är det dags att lagstiftarna sätter fart.