Vitsippor. Foto: Erik Hansson
I år genomfördes som vanligt Vårkollen under Valborgshelgen och det blev ett rekordstort intresse. Nästan 12 000 observationer av tussilago, blåsippa, vitsippa, sälg, björk och hägg rapporterades in från ungefär 2 300 medborgarforskare. Jämfört med data från 100 år sedan har våren hunnit en bra bit längre norrut.
I slutet av 1800-talet och början av 1900-talet var det normalt att björkarnas lövsprickning startade precis vid Valborg i allra sydligaste Skåne. Numera visar Vårkollens data att den sker ända upp till den naturliga Norrlandsgränsen till 1 maj. Även sälgen har gått från att blomma i hela Götaland och Sveland vid Valborg till att nu, drygt 100 år senare blomma långt upp i Norrland. I fjol var sälgen till och med överblommad ända upp till Mälardalen.
– Även om vi har forskningsresultat som visar att lövsprickningen hos björk och blomningen hos vårblommande arter har tidigarelagts ett par veckor sedan 1900-talets början, vet vi att olika arter kommer att påverkas på olika sätt av klimatförändringen. Nu börjar vi skönja vad som är det nya ”normala”, men också att vårvädret enskilda år ställer till det, så att avvikelserna kan bli avsevärda, säger Ola Langvall vid Sveriges lantbruksuniversitet och samordnare för Svenska fenologinätverket.
Vårkartor för respektive växtart. Källa: SLU/Ola Langval
Årets data anses visa hur arterna reagerar på olika väderförhållanden under våren. Tidiga arter, som tussilago, blåsippa, vitsippa och sälg gick i blom tidigt. Senare fenomen, som björkens lövsprickning och häggblomningen inte hann få tillräckligt med värme för att hinna slå ut innan det blev kallare i slutet av april. Då stannade processen av och tidigblommande arter fick en lång blomperiod.
Källa: SLU
