Var tredje avverkning vid vattendrag lämnar ingen skyddande kantzon alls

Att lämna kvar träd intill vattendrag är en väldigt viktig åtgärd för att bibehålla åtminstone viss biologisk mångfald i ett område. Trots det saknar nästan en tredjedel av strandlinjerna vid vatten i skogen helt kantzoner enligt ny statistik från Skogsstyrelsen.

Studier har visat att det ger stora fördelar både för biologisk mångfald och kollagring att lämna kvar skog intill vattendrag. Det har varit känt länge. I en artikel från 2015 visade forskare från SLU att kantzoner behöver vara minst 30 meter för att bevara fåglar, landsnäckor och mossor. Det finns även studier från Finland där det framgår att inte ens 30 meter räcker för att skydda mikroklimat vid små vattendrag.

Men när Skogsstyrelsen för första gången tar fram statistik för vilken hänsyn svenskt skogsbruk lämnat under åren 2016-2019 så saknade 31 procent av strandlinjerna helt en skyddande kantzon av träd. I de fall då det lämnats kantzon var medelbredden elva meter. I Svealand och Götaland lämnades knappt hälften så breda kantzoner som i Norrland. En studie från 2020 kom fram till att svenska skogsbruket i snitt (medräknat de fall där det inte lämnats någon kantzon alls) bara lämnar 4 meter träd intill vattendrag i Sverige.

– Det är mycket värdefullt att vi nu får inventeringsresultat. Det är en förutsättning för att vi ska kunna göra insatser för förbättringar. Vid framtagandet av målbilderna för god miljöhänsyn till kantzoner vid vatten sattes en vision upp att allt vatten i skogslandskapet ska ha funktionella kantzoner på sikt. Om en tredjedel nu helt saknar kantzon så finns det uppenbart jobb att göra här, säger Elisabet Andersson, ekolog på Skogsstyrelsen.

I den nya statistiken från Skogsstyrelsen framgick även att medelstorleken på kalavverkningarna i landet är 4,1 hektar och att fem procent av kalhyggena är större än 14 hektar. De största sammanhängande kalmarksarealerna finns i Norrland. Ju längre söderut, desto mindre hyggen.

Källa: Skogsstyrelsen