Vanliga insekter minskar snabbast i antal
En ny studie om de stora förlusterna av insekter, som konstaterats i åtskilliga tidigare studier, ger en förklaring om varför många upplever att det finns betydligt färre insekter nu än för 10-30 år sedan.
De två huvudslutsatserna i studien är att det är bland insektsarterna som består av flest individer, exempelvis skalbaggar, nattfjärilar och gräshoppor, som de största förlusterna skett. Vanliga arter har fått en oproportionerligt stor del av förlusterna. Dessutom kom forskarna fram till att inga arter återhämtat sig till tidigare nivåer.
– Vi ville veta om observationerna av minskningar i den totala mängden insekter skilde sig åt mellan vanliga och sällsynta arter, och hur detta kunde översättas till förändringar i den totala mångfalden av insekter, säger Roel van Klink, huvudförfattare till studien och chefsforskare vid German Centre for Integrative Biodiversity Research (iDiv) och Martin Luther University Halle-Wittenberg (MLU).
8 procent färre per år
Forskarna gick igenom 106 studier som följt insektssamhällen under allt från 9 till 64 års tid. Sammanlagt hittade de undersökningar från 923 platser runt om i världen (framför allt Europa och Nordamerika). Dessa studier sammanfördes till en databas som visade att landbaserade insekter i snitt minskar med 1,5 procent varje år. Men för de vanligaste arterna var den genomsnittliga nedgången hela 8 procent årligen och det fanns stora variationer mellan olika platser.
Dessa vanliga arter är viktig föda för fåglar och många andra insektsätande arter som i sin tur drabbas när födotillgången minskar.
– Näringsvävarna måste redan vara i full färd med att kopplas om på grund av minskningen av de vanligaste arterna. Dessa arter är superviktiga för alla andra organismer och för ekosystemets övergripande funktion, säger Roel Van Klink.
Den biologiska mångfalden minskar sakta
Men även om det är de vanligaste arterna som drabbas hårdast så innebär inte det att sällsynta insekter inte drabbas alls. Varje år minskar det totala antalet arter med knappt 0,3 procent. Det innebär att den biologiska mångfalden sakta minskar, samtidigt som det totala antalet insekter minskar snabbare.
Alla insektsarter minskar inte i antal, men bland de stora “vinnarna” hittas många invasiva främmande arter som hittat nya områden som de kan kolonisera och därmed ofta öka konkurrensen med de befintliga arterna. Ett sådant exempel är harlekinpigan, som ursprungligen levde i Asien och nu är vanlig i hela Europa (även i södra Sverige), Nord- och Sydamerika och Sydafrika.
Förändringarna i insekternas populationer tycks bero på mänsklig påverkan, exempelvis klimatförändringar och urbanisering. Men bland andra djur har inte samma nedgångar upptäckts.
– Insekter verkar drabbas hårdare än många andra arter i takt med att människan fortsätter att dominera planeten. Andra studier, inklusive de som vårt team har arbetat med, har inte funnit sådana minskningar av mångfalden på lokal nivå från många andra grupper av djur och växter, förklarar professor Jonathan Chase, huvudförfattare till studien och professor vid iDiv och MLU.
Läs mer om massdöd av insekter
• Två av tre insekter borta i Storbritannien sedan 2004
• Ny sammanfattning av insektsdöden – varannan insekt borta sedan 1970
• Ny studie av insektsdöden har dubbla budskap
• Krönika: Hög tid för medier att sluta med skräckrubriker om insekter
• Stor studie: Var fjärde insekt borta sedan 1990
• Nu har Sveriges insektsarter räknats
Källor: German Centre for Integrative Biodiversity Research och Nature