Att tistelfjärilar kan flytta långa sträckor under flera generationer är välkänt. En ny studie visar att de kan korsa Sahara och att förhållanden söder om öknen i Afrika påverkar antalet fjärilar i Europa.
Tistelfjärilen kan migrera uppemot 14 000 kilometer från mellersta Afrika till norra Europa under fördelaktiga förhållanden för de värdväxter som fåglarna lägger sina ägg på.
– Vi vet att antalet tistelfjärilar i Europa varierar kraftigt, ibland med 100 gånger fler från ett år till det andra, säger Professor Tom Oliver, ekolog vid University of Reading och medförfattare till studien.
Forskningen bevisar inte bara att tistelfjärilarna kan korsa Saharaöknen och haven för att nå Europa, den visar också att vissa klimatförhållanden fram till migrationssäsongen har stort inflytande på antalet som gör den stora resan.
– Det visar hur de vilda djur vi ser i Storbritannien kan överskrida nationella gränser, och att skydda sådana arter kräver starkt internationellt samarbete. Matbrist i Östafrika är en påminnelse om att effekterna av klimatförändringarna kan vara mycket mer dramatiska än vad några få uppvärmningsnivåer först verkar, fortsätter Tom Oliver.
Forskarna fann att de tre viktigaste faktorerna för antalet tistelfjärilar som migrerar till Europa är:
1) Mängden växtlighet under vintern på den afrikanska savannen
2) Mängden växtlighet under våren i norra Afrika
3) Medvind under flytten norrut
Barnbarnen når Sverige
Fjärilarna flyger konstant under dagtid och vilar på nätterna för att ta sig över Sahara, ungefär som många sångfåglar gör. De gör det på 1-3 kilometers höjd och kan klara 40 timmars flygningar i ett sträck och behöver sedan göra korta stopp för att fylla på med nektar. Innan de anlänt till Sverige har det dock redan passerat två generationer. Det är med andra ord tistelfjärilarna som startade söder om Saharas “barnbarn” som anländer till Sverige några månader senare. När de lagt ägg och dessa kläckts här hos oss påbörjar nästa generation resan söderut. 2019 skedde en rekordstor migration av tistelfjärilar till Sverige.
Forskarna anser att deras studie ger en ökad förståelse för hur insekter kan sprida sig mellan kontinenter när klimatkrisen förvärras. Förutom fjärilar skulle det i framtiden även kunna röra sig om myggor som kan bära på malaria eller svärmar av gräshoppor.
Källor: University of Reading, SVT Småland och PNAS