Om vi ska ha en möjlighet att nå 1,5-gradersmålet i Parisavtalet måste världens länder sjudubbla sina insatser för att minska utsläppen till år 2030. Istället går utvecklingen åt fel håll – utsläppen når nya rekordnivåer. Det är slutsatsen i en ny rapport som samlar den senaste klimatforskningen från flera FN-organ och meteorologiska institut.
– De snabbt accelererande klimatförändringarna innebär att ingen är säker på att slippa katastrofer som översvämningar, torka, värmeböljor, extrema stormar, skogsbränder och stigande havsnivåer. Lösningen ligger i brådskande klimatåtgärder, men vi fortsätter att ge näring åt vårt beroende av fossila bränslen och äventyra framtida generationers försörjning, säger FN:s generalsekreterare António Guterres.
Rapporten, som är ett samarbete mellan Meteorologiska världsorganisationen, FN:s miljöprogram Unep, FN:s kontor för katastrofriskreducering, FN:s klimatpanel IPCC, the Global Carbon Project, World Climate Research Programme och Met Office i Storbritannien, har kommit fram till att koldioxidnivåerna är rekordhöga och att utsläppen från fossila källor ökar, även jämfört med mängden innan pandemin.
Den mesta av den globala uppvärmningen har tagits upp av världshaven som nu är varmare än någonsin och det beräknas redan finnas en nästan 50-procentig risk att vi inom de närmaste fem åren får uppleva ett år som är 1,5 grader varmare än förindustriell tid. 2018–2022 hade en medeltemperatur 1,17 grader över genomsnittet för förindustriell tid, men nu påverkas världen av den nedkylande väderfenomenet La Niña.
Måste införa sju gånger så starka klimatåtgärder
Rapporten konstaterar också att ländernas klimatlöften inte är i närheten av att hålla oss under nivån i det undertecknade Parisavtalet. Det skulle behövas sju gånger så höga klimatambitioner som i dagsläget för att begränsa uppvärmningen till 1,5 grader. Inte ens 2-gradersmålet är vi i närheten av. Vi skulle behövt en fyra gånger så ambitiösa klimatlöften för att hålla oss under det målet. Sedan ska dessa löften infrias också och inte innehålla några egensnickrade lösningar om hur utsläppen räknas eller kan kompenseras.
Forskarna bakom rapporten har kommit fram till att år 2050 kommer Arktis i stort sett vara isfritt under sommaren. Samma år kommer också 1,6 miljarder människor i nästan 1 000 städer utsättas för årliga perioder på tre månader med genomsnittstemperaturer på minst 35 grader.
– De kombinerade effekterna av högre temperaturer och luftfuktighet i vissa regioner kan få farliga konsekvenser för människors hälsa under de närmaste åren. Detta kan leda till fysiologiska omvälvningar som gör att mänskligt arbete utomhus inte längre är möjligt utan teknisk hjälp, säger Petteri Taalas, generalsekreterare för World Meteorological Organization.
Läs även:
• Så kommer det svenska vädret förändras med klimatet
• FN: 1,5 katastrofer dagligen år 2030
• Ännu en studie visar att uppvärmningen gör orkaner kraftigare
• Världens makthavare: Fem största hoten kopplas till miljön
Källor: United in science 2022 och DN