Utrotning av fågelarter får långt­gående konsekvenser

En ny studie har undersökt konsekvenserna av att mänskligheten de senaste 130 000 åren har utrotat minst 600 fågelarter.

– Det stora antalet fågelarter som har utrotats är naturligtvis en stor del av utrotningskrisen, men varje art har också ett jobb eller en funktion och spelar därför en mycket viktig roll i sitt ekosystem. Vissa fåglar bekämpar skadedjur genom att äta insekter, andra äter frukt och sprider fröna så att fler växter och träd kan växa, och vissa, som kolibrier, är viktiga pollinatörer. När dessa arter dör ut försvinner också den roll som de spelar, säger studiens huvudförfattare Tom Matthews från University of Birmingham.

De långsiktiga konsekvenserna av utrotningen innefattar minskad pollinering av blommor, minskad spridning av frön, sämre reglering av insektspopulationer, inklusive många skadedjur och sjukdomsvektorer, samt ökade sjukdomsutbrott på grund av minskad konsumtion av kadaver.

Huggit av grenar i livets träd

De över 600 fågelarterna som vi utrotat innebär också att det förlorats cirka tre miljarder år av unik evolutionär historia och sju procent av den globala funktionella mångfalden hos fåglar.

– Varje art bär på en viss mängd evolutionär historia, så när en art utrotas är det i princip som att hugga av en gren på livets träd, säger Tom Matthews.

Information för att återställa natur

Sören Faurby, universitetslektor vid Göteborgs universitet och medförfattare till studien, berättar att resultaten visar att mångfaldskrisen inte bara handlar om minskningen av antalet arter utan också ger betydande effekter på ekosystemen.

– Den här informationen är avgörande för att kunna formulera effektiva mål för globala bevarandestrategier, liksom för insatser för att återställa ekosystem och återskapa vildmark.

Källa: Göteborgs universitet och Science