Nornan är precis som alla andra orkidéer fridlyst och får inte skadas. Foto: Hans Stieglitz, CC BY-SA 3.0.
“Bra, men inte tillräckligt”. Ungefär så kan miljörörelsens reaktioner sammanfattas för den utredningen om översyn av artskyddsförordningen som nu lämnats till miljödepartementet.
Den över 1700 sidor långa utredningen konstaterar krasst att det “inte är troligt att nationella miljömål som berör biologisk mångfald uppnås inom en överskådlig framtid”. För att skydda många av de känsligaste arterna i landet är cirka 800 arter fridlysta i Sverige enligt artskyddsförordningen.
Mot den bakgrunden hade utredningen två huvuduppdrag:
1. Se över artskyddsförordningen med fridlysningsreglerna
2. Förbättra förutsättningarna för arbetet med att förebygga, upptäcka och lagföra artskyddsrelaterad brottslighet.
− Vår utgångspunkt har varit att det är vårt gemensamma ansvar att uppnå en balans där fridlysta arter ska kunna samexistera med mänsklig verksamhet i ett varierat vardagslandskap kompletterat med skyddade områden. En annan utgångspunkt har varit att värna äganderätten genom att stärka rättssäkerheten och öka förutsägbarheten genom ett tydligt regelverk, säger den särskilde utredaren Lars Tysklind.
Fyra scenarion för områden
Utredningen har utgått från fyra olika scenarion och satt upp förslag på hur dessa ska hanteras:
1. Områden med behov av säkerställande.
Dessa områden omfattar naturtyper och innehåller arter som är så känsliga att det krävs ett mer eller mindre fullständigt skydd. “Ansvaret och kostnaderna på denna nivå ligger främst på staten”.
2. Känsliga områden
I områden med fridlysta arter där det inte går att bedriva verksamhet ska det övervägas att inrätta biotopskyddsområde. Ett sådant område ska omfatta minst 5 hektar för att vara effektivt ur artskyddssynpunkt.
3. Vardagslandskapet
I övriga fall anser utredningen att huvudregeln ska vara att “miljömålet och produktionsmålet ska vara likställda och att principen om frihet under ansvar ska tillämpas”. Det föreslås vara markägarens ansvar att inhämta kunskap om den biologiska mångfalden och arterna i området.
4. Gråzonen mellan vardagslandskap och känsliga områden
I tveksamma fall där det finns arter som gör verksamhet olämpligt ska det vara möjligt för markägaren att få ersättning.
“Hänsyn till arter och deras livsmiljöer bör vara ett normalt inslag i alla verksamheter”
Förbud mot äggsamlingar
Ett annat förslag är totalförbud att inneha ägg från vilda fåglar. Äggsamlingar ska under en övergångsperiod kunna lämnas till polisen utan risk att åtalas.
– WWF har länge drivit på för ett förbud mot äggsamlingar och det är mycket positivt att utredningen föreslår ett totalförbud. Vi välkomnar också förslag att skärpa arbetet mot illegal handel med hotade arter, exempelvis orkidéer. Tullen ska också få befogenheter att beslagta Cites-skyddade arter vid Sveriges inre gräns mot EU. Men artskyddet behöver vässas mer, säger Peter Westman, t f generalsekreterare på WWF.
Försvagat skydd för fåglars livsmiljöer
Men andra delar av förslaget oroar miljöorganisationerna. Bland annat anser Birdlife Sverige, Naturskyddsföreningen och WWF att fåglars livsmiljöer riskerar att få ett svagare skydd än hur det är idag när förslag till förändringar i artskyddsförordningen innebär en tydligare uppdelning mellan fågeldirektivet och livsmiljödirektivet (art-och habitatdirektiven).
– Vi ser med oro på att förslagen försvagar skyddet för fåglars livsmiljöer i regelverket jämfört med idag. Artskyddsförordningen är ett viktigt verktyg för att bevara biologisk mångfald, inte minst utanför skyddade områden. Men reglerna har sällan tillämpats när det gäller jord- och skogsbruk, säger Emelie Nilsson, sakkunnig naturvårdspolicy WWF, som dock tillägger att förslagen troligen totalt sett “kommer att bidra till starkare artskydd om de genomförs”.
Miljöorganisationerna anser också att skogsbruket behöver lämna mer hänsyn än idag, men att markägarna bör få ersättning när artskyddet har stor påverkan på brukandet och att det krävs att statliga medel avsätts för detta och att lagar tillåter den möjligheten. Slutligen föreslår organisationerna att det inrättas en branschfinansierad fond som gör det möjligt att ge mer ersättning till markägare än vad lagen kräver.
Läs även:
• EU-dom ger ökat skydd för svenska arter
• Fängelse i största artskyddsbrottet hittills i Sverige
• Annons med uppstoppade rovfåglar gav 15 000 kronor i böter
• Tre män döms för att ha plundrat hundratals fågelbon
Källor: Statens offentliga utredning, WWF och SVD
