Att dämma upp skogsdiken stoppar CO2-utsläpp. Foto: SeppVei via Wikimedia Commons
Utdikade våtmarker släpper ut nästan lika mycket koldioxid på ett år som hela Sveriges biltrafik, enligt en studie från Göteborgs universitet. Men om vi slutar rensa diken och istället dämmer upp vatten så kan utsläppen av koldioxid minska, enligt Åsa Kasimir som står bakom studien och är forskare vid institutionen för geovetenskaper vid Göteborgs universitet.
Åsa Kasimir intervjuas i en artikel på Vetenskapens värld, SVT. Hon berättar att i våtmarker finns torv och när den kommer i kontakt med syre startar en nedbrytningsprocess som gör att stora mängder växthusgaser släpps ut.
En fjärdedel av Sveriges våtmarker har dikats ut de senaste 100 åren, detta för att marken ska kunna användas för jord- eller skogsbruk. Just nu finns det mycket avverkningsmogen granskog på dikade våtmarker som snart ska avverkas. Det bästa för klimatet är då inte att återplantera skog, utan att göra marken våt igen och plantera växter som trivs i fuktiga miljöer, exempelvis sälg och gräset rörflen istället för gran, menar Åsa Kasimir. Skogsägare skulle tjäna på det, enligt de ekonomiska uträkningar som har gjorts i studien, dessutom gynnas den biologiska mångfalden av att återskapa våtmarker.
LÄS ÄVEN: Fler vill anlägga våtmarker, motverkar torka, gynnar biologisk mångfald
Näringsrik, utdikad våtmark i Sverige släpper ut 16 miljoner ton koldioxid-ekvivalenter varje år, medan biltrafiken i Sverige släpper ut ungefär 17 miljoner ton per år. Det är inte tillåtet att nydika idag, men en skogsägare får rensa de diken som redan finns och på så sätt fortsätter utsläppen. Om den utdikade våtmarken med skog skulle börja brinna släpps ännu mera koldioxid ut.
Att återskapa våtmark är bra för klimatet, för den biologiska mångfalden och kan hejda en skogsbrand. Här Koppängens våtmarker i Orsa Finnmark, naturreservat. Foto: Wenkbrauwalbatros via Wikipedia
LÄS ÄVEN: Våtmark kan skapas genom att fylla igen gamla skogsdiken
Våtmarker är även naturliga skydd mot skogsbränder. De många utdikningarna av mark har gjort skogen torrare och mer känslig för brand, enligt Hasse Berglund, biolog på Naturvårdsverket. Han säger att det bara är under extremt torra somrar som en brand kan ta sig förbi dalgångar med våtmark. Även trädens löv och barr blir fuktiga när de växer i eller vid en våtmark. Det gör att elden får svårt att få fäste och hastighet.
Källa: Global Change Biology, SVT Vetenskap, Vetenskapens Värld: Storbrändernas tid
