Uppsala universitet går över till hyggesfritt

Det nya beslutet innebär att 20 procent av Uppsala Akademiförvaltnings årliga avverkning på fem års sikt ska ställas om till hyggesfri skogsskötsel. Eftersom Uppsala Akademiförvaltning är en av landets 15 största markägare (2018) med sina 480 kvadratkilometer produktiv skogsmark så det är inga små skogsområden som nu slipper drabbas av kalhyggen. Ytterligare ungefär 90 kvadratkilometer kommer nu brukas med hyggesfria metoder enligt det senaste beslutet. Sedan tidigare har över 80 kvadratkilometer undantagits från traditionellt skogsbruk genom bildande av reservat, orörd naturvård, naturvårdande skötsel, produktion med förstärkt miljöhänsyn och impediment (områden där skogsbruk inte är lönsamt).

– Allt talar för att en övergång till hyggesfri skogsskötsel gynnar biodiversitet och rekreation, men vi kan konstatera att det behövs mer forskning om vilken effekt olika skogsbruksmetoder har. Tyvärr saknas det också viktiga beslut från politiskt håll om hur skogspolitiken ska utformas i framtiden, säger Anne Ramberg, ordförande för konsistoriet och för Styrelsen för stiftelser anknutna till Uppsala universitet.

Efter fem år ska de hyggesfria metoderna utvärderas utifrån ekonomisk avkastning, klimatnytta, biologisk mångfald och sociala värden.

– Tanken är att denna omställning ska kunna bidra till ökad forskning på området. Tyvärr finns det jämförelsevis mycket litet forskning när det gäller konsekvenserna av en omställning eftersom cirka 98 procent av skogen i Sverige förvaltas genom så kallat traditionellt trakthyggesbruk sedan lång tid tillbaka. Förhoppningen är att detta initiativ ska bidra till forskning men också samverkan med andra stora skogsägare som är inriktade på en omställning, säger Anne Ramberg.

Ingemar Södergren, på Naturskyddsföreningen Uppsala som kämpat för Hågadalen-Nåsten, säger att det är ett glädjande besked från Uppsala universitet:

– Jag vill verkligen ge en eloge till Uppsala universitet för att de vågar gå före i omställningen till hyggesfritt skogsbruk. Förhoppningen var att de skulle ställa om till kalhyggesfritt på hela sin mark, men 20 procent är ett stort steg i rätt riktning och förhoppningsvis kommer fler att gå i deras spår. Ett stycke skogsbrukshistoria har skrivits igår tack vare Uppsala universitet!

Vad tror du att det kommer få för konsekvenser?
– Att det kommer gynna biologisk mångfald, klimat och sociala värden är det ingen tvekan om. Sen finns det fortfarande flera frågor kring satsningen. Vilka slags skogar gäller det, vilka typer av hyggesfria metoder kommer de använda och hur skaffar de sig kompetens för att ställa om på bästa sätt? Vi kommer att följa utvecklingen med stort intresse!

Faran över för Hågadalen-nåsten?

Uppsala Akademiförvaltning har fått hård kritik specifikt för avverkningar i naturreservatet Hågadalen-Nåsten precis utanför Uppsala. Anne Ramberg säger till Uppsala universitet att det startas en utredning för att undanta ytterligare skogsmark och medverka till en omställning av skötselmetod i Hågadalen-Nåsten. Det finns i dagsläget inga planer på att kalavverka i området.

– Vi välkomnar att de utreder ett ökat skydd i Nåsten och att de för en dialog med kommunen kring det, kommenterar Ingemar Södergren. Förhoppningsvis vågar de även gå före när det gäller formellt skydd av skog. Man måste komma ihåg att hyggesfritt inte är samma sak som skydd. Nåsten är ett tätortsnära naturreservat med höga bevarandevärden där strikt skydd till stor del är nödvändigt. Att de inte kalavverkar under denna process är en självklarhet, men universitetet borde redan nu kunna ta beslut kring huruvida de vill fortsätta med kalhyggen i reservatet eller inte. Vi önskar oss även mer tydlighet kring ifall de planerar andra skogsbruksåtgärder. Även åtgärder som gallring och röjning kan ha stor skada om de görs i skyddsvärda skogar.

Läs även

• Höga naturvärden i naturreservat som tillåter kalhyggesbruk
• Kampanj ska stoppa Uppsala universitets avverkningar i naturreservat

Källa: Uppsala universitet