Unga naturvänner: Ständigt aktuella aktivisten Leo Rudberg

I vår artikelserie om landets unga naturvänner är turen kommen till Leo Rudberg, kanske en av de mest engagerade unga vi har i landet. Han är ständigt aktuell i olika frågor och har bland annat demonstrerat mot gruvor i Jokkmokk, ställt miljöministern till svars om Ojnareskogen i Almedalen, anordnat fågelguidningar mot exploateringen vid Råstasjön och protesterat i Paris vid klimattoppmötet COP21.

• Fler artiklar i vår serie om Unga naturvänner.

Vi är nog många som undrar hur Leo Rudberg hinner med alla sina engagemang för olika miljöfrågor. Det är lätt att få intrycket att han är med i varenda demonstration, varenda proteströrelse och är engagerad i mängder av föreningar. Det intrycket beror troligen på att det till viss del stämmer. Bara den senaste tiden har han ordnat en träff med rädda världen-skrivande för nybörjare, en prova på-fågelskådning vid den hotade Råstasjön och blivit antagen till en ledarskapsutbildning med Ungdomens Nykterhetsförbund (UNF).

Leo Rudbergs naturintresse började i sjuårsåldern när hans pappa tog med honom till Ågestasjön söder om Stockholm. Det var en liten familjetradition att åka till fågelsjön varje vår och kolla på gulärlorna när de anlänt, och Leo blev ganska snabbt peppad på att skåda mer.

– Senare utvecklades mitt intresse stort när jag i som 12-åring gick med i Stockholms Ornitologiska Förening och som 15-åring i Fältbiologerna, där jag lärde känna andra yngre personer att vara ute i naturen och inne i miljödebatten med. Idag är jag 20 år – och ångrar att jag inte gick med i mina föreningar tidigare!

Har du förebilder/personer du ser upp till nu? Vilka i sådana fall och varför?
– Absolut, två av mina största förebilder är Minou Moon (Fältbiologernas nya ordförande och skicklig fågelskådare) och Sara Vikström Olsson (Fältbiologernas ordförande 2014-2015) som inspirerat mig till både miljökamp och fågelskådning!

Tror du att förebilder är viktiga för att väcka ett naturintresse?
– Det tror jag verkligen, äldre ungdomar som lett fågelutflykter för barn och ungdomar inom Fältbiologerna och Sveriges Ornitologiska Förening är den viktigaste orsaken till att mitt naturintresse utvecklats så mycket. Här har jag personligen bland annat Rasmus Elleby, Olof Åström och Peder Winding att tacka för mycket!

Hur upplever du helst naturen?
– Helst upplever jag naturen på Öland i maj – paradiset för svenska fågelskådare, då vårfåglarna anlänt på allvar och det finns en känsla i luften av att vilken sällsynt fågel som helst kan dyka upp. Just denna tid har Fältbiologerna vårt stora tältläger Fältstation Öland, där en inte bara får uppleva den fantastiska naturen, utan också en fantastisk gemenskap med andra unga naturvänner från hela landet. Tältlägret är en av årets absoluta höjdpunkter för mig, och jag har svårt att tänka mig bättre sätt att uppleva naturen.

Vilka naturfrågor engagerar dig lite extra?
– Klimatet. Klimatet är mänsklighetens största ödesfråga, som avgör framtiden inte bara miljontals djur- och växtarter, utan framför allt för miljarder människor. Klimatet är en fråga om liv och död, och om vem som har makten att bestämma mänsklighetens framtid: storföretagen eller demokratin?

Gruvor. Gruvor är kanske det skadligaste ingrepp människan kan göra i naturen, som hotar hela ekosystem, hållbara näringar, folkhälsa och urfolks rättigheter på samma gång.

Skog. Eftersom skogen är avgörande för den biologiska mångfalden och möjligheten till naturupplevelser för människor, men trots det förstörs ovärderliga skogar i snabb takt av det svenska skogsbruket.

På vilka sätt har du själv engagerat dig?
– Jag har gjort allt från att demonstrera mot gruvor i Jokkmokk och ställa miljöministern till svars om Ojnareskogen i Almedalen, till att leda fågelguidningar mot exploateringen vid Råstasjön och protestera på Paris gator utanför klimattoppmötet COP21. Allt detta har jag kunnat göra tack vare Fältbiologerna, som varit helt avgörande för att möjliggöra mitt miljöengagemang.

Vad är det som driver dig?
– Det som driver mig är framför allt en ilska över alla orättvisor och förtryck som sker i världen, och en vilja att rädda vad vi kan av medmänsklighet, natur och demokrati. Dessutom är engagemang oerhört kul, särskilt tillsammans med andra unga i t.ex. Fältbiologerna.

Hur upplever du naturengagemanget hos personer under 25 år i Sverige idag?
– Unga bryr sig nog i stort om natur- och miljöfrågor – särskilt klimatet, där undersökningar visar att många ungdomar har ångest över klimathotet. Utmaningen ligger i att lyckas omvandla denna passiva oro till aktivt engagemang.

Hur tror du att fler skulle kunna lockas in i kampen?
– Miljörörelsen måste bli mycket bättre på att bryta vithetsnormen och andra exkluderande normer. Idag utesluts stora delar av samhället från miljörörelsen, bara för att de inte råkar vara vit medelklass. Detta är miljörörelsens kanske största problem. För att lyckas engagera fler måste vi i miljörörelsen utöva normkritisk självkritik och låta personer som utsätts för till exempel rasism ta plats och makt i rörelsen. Dessutom behöver fler miljövänner ta steget att faktiskt bli medlemmar i organisationer och sedan värva sina vänner.

Hur bemöts ni unga aktivister av vuxenvärlden tycker du?
– Vuxenvärldens förhållningssätt till unga aktivister speglar tydligt den diskriminerande åldersmaktsordningen. Till exempel syns detta när vuxna talar om problem som angår unga, men då ofta talar om unga istället för med unga, eller när myndigheters evenemang anpassas för äldre, till exempel med extremt höga deltagaravgifter som exkluderar unga.

“Kampen fortsätter!”, som Leo Rudberg brukar säga.