Unga naturvänner: Mya-Rose “Birdgirl” Craig föddes till att bli fågelskådare
Fågelskådaren Mya-Rose “Birdgirl” Craig – rekordinnehavare och djupt engagerad naturvän. Foto: Privat
Mya-Rose Craig från Storbritannien är kanske mer känd under smeknamnet “Birdgirl” och för sina rekord i antal kryssade fåglar. I höstas blev hon yngst någonsin att se 4000 fågelarter världen över (läs mer här). Men hon är också engagerad i en lång rad naturvårdsprojekt och få andra 13-åringar har gjort mer för fågelskådningen och naturvårdsarbetet i världen.
• Fler artiklar i vår serie om Unga naturvänner.
Mya-Rose Craig föddes i en fågelskådande familj och har fågelskådat i hela sitt liv. Båda hennes föräldrar och hennes storasyster är fågelskådare och “kryssare”. Hon “föddes till att fågelskåda”, som hon själv uttrycker det.
Här spanar Mya-Rose Craig, 15 månader gammal, på en svartlärka och uttalar i samband med detta sitt fjärde ord: “birdie”. Foto: Helena Craig
– Jag följde med på mitt första drag för att se en rödfalk på Scillyöarna när jag var nio dagar gammal. Det var då många brittiska fågelskådare träffade mig för första gången, vilket de gärna påminner mig om.
15 månader gammal följde hon med på ett annat drag för att se en svartlärka. Då fågeln kom närmare henne pekade hon på den och utropade “birdie!”. Det var hennes fjärde ord.
Fågelintresset tog fart på allvar när hon som treåring följde med på en havsfågeltur i Madeira. Året efter började hon kunna identifiera och komma ihåg fåglarna som hon såg och på en resa till Sydafrika började hon räkna sina livskryss i världen.
– Vid den här tiden var min syster Ayesha 16 år och en stor förebild för mig. Hon var vacker och cool och jag förstår idag verkligen vikten av att barn får ha förebilder och folk som inspirerar dem, säger Mya-Rose Craig.
2009 gjorde hon ett så kallat “Big year” tillsammans med sin mamma och pappa för att se så många fåglar som möjligt under ett och samma år. I samband med det medverkade hon också i BBC4-dokumentären “Twitchers: A very British Obsession” där hon upptäckte att hon även gillade att vara med i tv. Sedan dess har hon börjat skriva en populär blogg, Birdgirluk.blogspot.se, regelbundna kolumner i den lokala dagstidningen och intervjuas ofta i tv- och radio.
När Mya-Rose Craigs hemstad Bristol i fjol utsågs till Europas gröna huvudstad 2015 med många projekt för ungdomar var Mya-Rose Craig involverad som en av Bristols ambassadörer. Hon har också använt sin plattform till att sprida information om fåglar och hotade områden till en bredare publik. När ett oljeutsläpp drabbade mangroveskogen Sundarbans i Bangladesh, samlade hon in över 200 000 kronor för att städa upp i området. 2015 organiserade hon ett fågelskådarläger för ungdomar och etniska minoriteter, kallat Camp Avalon. Det är värt att påminna om att Mya-Rose Craig bara är 13 år gammal.
Här ringmärker Mya-Rose en nötväcka. Det är en speciell fågel för henne eftersom det var den första fågel hon själv artbestämde. Då var hon 4 år gammal. Foto: Helena Craig
Vad är det du gillar med fågelskådning?
– För det första älskar jag fåglar. Jag menar – de kan flyga – hur coolt är inte det? Jag gillar också att studera fåglar. Det är verkligen speciellt att se deras känsliga vingar, näbbar och ben. Sist men inte minst är det fascinerande att se nya fåglar. När du ser en liten flyttfåglar är det fantastiskt att tänka sig att den blåst hit över Atlanten eller hela vägen från Sibirien.
Vilken är din favoritupplevelse i naturen?
– Det är verkligen svårt att välja en, men jag får nog säga när vi åkte till Ghana 2012. Vi letade efter den gulskalliga kråktrasten och när vi kom till platsen fick vi uppleva hur fågelekoturismen i området finansierat kakaoodlingar och två skolor för lokalbefolkningen. För att ha chans att se fågeln fick vi gå upp för flera branter och sedan sitta tysta och vänta vid några grottor. Jag förväntade mig inte att se dem, men plötsligt dök gulskalliga kråktrastar upp och traskade runt framför oss. De är vaxartad, stora som kycklingar och häpnadsväckande att titta på.
En annan minnesvärd händelse för Mya-Rose Craig var en resa till bergsgorillor i en ogenomtränglig skog i Uganda. Se en film från mötet här:
[youtube_sc url=”https://www.youtube.com/watch?v=abuqEr6KnnA”]
Du hade ett händelserikt 2015. Inte bara för att du såg din 4000:e fågelart – du var också med i åtminstone 30 artiklar och flera tv-inslag. Hur upplever du den publiciteten?
– Jag tror att medial uppmärksamhet och publicitet är viktigt eftersom det ger mig möjlighet att berätta om bevarande och naturvård. I januari 2015 blev jag till exempel intervjuad av Channel S, Europas största tv-station i Bangladesh. De var från början intresserade av mig eftersom jag var den yngsta personen att se 3000 fåglar i världen och eftersom min mamma är från Bangladesh. Men efter en kort diskussion om fågelskådningen i världen kunde jag tala om skedsnäpporna i Bangladesh och hur viktigt det är att rädda dem. Intervjun visades i Europa och även på en nyhetskanal i Bangladesh samtidigt som jag besökte landet för att kartlägga dessa sällsynta vadare. När jag besökte en frisör nära området där skedsnäpporna finns kände flickan som arbetade där igen mig från tv och visste att jag försökte rädda en sällsynt fågel. Det var ett väldigt viktigt budskap som jag ville få fram och jag var verkligen stolt över att nå människor som henne.
Mya-Rose Craig, på fågelskådning i Sommerset 2016. Foto: Helena Craig
Mya-Rose Craig berättar att hon inte har något emot att ha blivit en ambassadör för fågelskådning. Det ger henne en chans att berätta om de frågor som hon känner extra mycket för. Som exempelvis effekterna av palmoljeplantager, att få ut barn och ungdomar i naturen och om hur vi räddar världens hotade vadarfåglar. Detta är ämnen som hon skrivit artiklar om, berättat om i medier och hållit föredrag om i flera olika sammanhang. Exempelvis när hemstaden Bristol vad Europas miljöhuvudstad 2015 och på Oriental Bird Clubs årsmöte.
Har du märkt om du har inspirerat andra unga fågelskådare?
– Massor av unga fågelskådare från Storbritannien och över hela världen, inklusive många från Bangladesh, kontaktar mig privat. Ibland vill de ha hjälp med att komma in i fågelskådningen, ibland vill de börja blogga eller börja med naturfoto. Jag hjälper dem om jag kan, men uppmuntrar dem alltid och hoppas att jag kan inspirera andra unga människor att följa sin passion och inte låta folk avfärda dem.
Apropå det har Mya-Rose Craig, trots att hon bara är 13 år gammal, redan upplevt en hel del sexism. Hon har dessutom uttalat sig offentligt om det i ett välformulerat blogginlägg som fått stor spridning i Storbritannien. I texten visar Mya-Rose Craig att hon har stor insikt i problematiken och kan tala av egen erfarenhet. Hon berättar bland annat att när hon bara var elva år gammal skapades en hemlig Facebook-grupp där medelålders män postade taskiga kommentarer om henne. Det avslöjades bland annat att en universitetslektor skrev en kommentar med sexuell anspelning om henne. Skärmdumpar från gruppen läckte ut och gruppen stängdes, men ska ha öppnats igen under ett nytt namn.
Du har varit mer eller mindre offentlig i sex års tid redan – har du märkt någon förändring i människors attityd mot dig under de här åren?
– Efter att jag medverkade i dokumentären “Twitchers” var de flesta positiva och uppmuntrande, men det fanns de som var säkra på att jag egentligen inte var så intresserad av fåglar. Nu, eftersom jag fortfarande fågelskådar kan de inte säga så länge. Istället attackerar de mig genom att säga att jag inte kan så mycket om fåglar och att jag inte vad jag har sett utan bara följer med bakom mina föräldrar. Vissa fågelskådare frös också ut mig och min familj. Därför kan jag inte riktigt säga att saker och ting har förbättrats så mycket för mig.
I Sverige har det tagit pinsamt lång tid för kvinnor att bli relativt accepterade som fågelskådare – vad är din syn på situationen i Storbritannien?
– Jag tror att fågelskådning fortfarande domineras kraftigt av män i Storbritannien. Jag vet massor av äldre kvinnliga fågelskådare som blivit så misskrediterade och inte blivit betrodda med sina observationer att de inte längre skulle våga gå ut med en sällsynt fågel som de hittat. Andra verkar inte ha några problem. Det finns massor av tjejer som börjar fågelskåda nu, men de är fortfarande i kraftig minoritet. Min erfarenhet är att vissa manliga fågelskådare blir ganska macho när de träffas på drag eller i sociala medier. Även om många fågelskådare inte är så här, så är det en del som är både rasistiska och sexistiska. När jag är ute i världen och fågelskådar hittar jag alltid andra fågelskådare som är väldigt stödjande och har respekt för min erfarenhet och passion.
Det är återigen värt att påminna om att Mya-Rose Craig är 13 år gammal.
Mya-Rose tillsammans med deltagare i ett fågelskådningsläger för ungdomar. Foto: Helena Craig
Vad tror du att du gör om tio år?
– Jag hoppas att jag har en examen i zoologi och någon form av magisterexamen i naturvård eller media. Jag vill fågelskåda i hela världen, ge mig ut på expeditioner till avlägsna platser och leta efter nya eller sällsynta arter. Om jag kan skulle jag gärna också filma under tiden, som Steve Backshall gjorde under en resa till en vulkanisk dal i New Britain, det skulle vara min dröm.
Innan dess har Mya-Rose Craig flera andra projekt på gång. I sommar blir det kanske fågelskådning i Mexiko eller USA och hennes nästa projekt är att återigen arrangera ett fågelskådarläger för att få ut fler ungdomar från etniska minoriteter i naturen.
– Jag lärde mig en hel del om detta förra året när jag fick fem pojkar från etniska minoriteter att komma till Camp Avalon. Jag insåg då att det finns saker som naturskyddsorganisationer kan göra för att förbättra situationen. Detta är något som jag verkligen vill förändra eftersom siffrorna är chockerande. 17% av denna grupp besökte inte ens en park det senaste året. Jag skrev till de stora brittiska icke-statliga naturorganisationerna om detta och nu hjälper de mig att organisera en konferens den 3 juni 2016 om likabehandling i naturen oavsett hudfärg. Kerry McCarthy, statssekreterare för miljödepartementet, kommer vara vår huvudtalare. Då jag själv är en tonåring från en etnisk minoritet hoppas jag kunna vara en förebild för andra.
Det är nog det minsta man kan säga att Mya-Rose Craig är.
Läs mer:
• Fler artiklar i vår serie om Unga naturvänner.
