Tydlig minskning av antalet insekter i Norge – klimat­förändringar trolig orsak

– Under de fyra år som vi har samlat in insekter har biomassan minskat. Förhoppningsvis är detta en kortsiktig trend som vänder om vi får väderförhållanden som är mer gynnsamma för insekterna. Samtidigt befarar vi att klimatförändringarna kan ha en negativ effekt på insekterna i framtiden, säger projektledaren och forskaren Jens Åström vid Norsk institutt for naturforskning (NINA).

De ogynnsamma väderförhållanden som Jens Åström nämner består i att det varit milda vintrar de senaste åren och många insekter vill faktiskt ha kalla vintrar.

– Det är en utmaning för insekter att överleva vintern i Norge, men ett stort och tjockt snötäcke isolerar dem väl från vädret. Baserat på detta antar vi att högre temperaturer, som leder till mindre snö, kommer att påverka insekterna, förklarar Åström.

Malaisefällor avslöjar 14 procents minskning per år

Forskarna har samlat in insekter med hjälp av så kallade malaisefällor från många olika miljötyper runt om i landet och sedan räknat på biomassan av det som samlats in, det vill säga vikten av alla insekter som dött i fällan. I sin rapport avslöjar de att under åren 2020-2023 har antalet insekter minskat med ungefär 14 procent per år. De skriver att metoden fångar stora mängder insekter, men anser att den totala biomassan per plats och år (ca 230 gram) är så låg att den inte förväntas påverka populationerna i området negativt.

Insekterna analyseras dels med automatiskt med DNA, men även manuellt och hittills har ytterligare 340 norska arter fått DNA-streckkoder som gör att de lättare kan identifieras framöver. Baserat på de fyra första säsongerna har projektet hittat ett ungefär drygt 20 000 insektsarter. Med tanke på att det bara finns ungefär 19 500 kända insektsarter i Norge så kommer projektet även att utöka den norska faunan. De hittade även 153 hotade arter i fällorna.

Gynnas av bistra vintrar

De kunde också se att varmt, men inte alltför torrt väder på sommaren har en positiv effekt på insektspopulationerna. Även kalla, snörika vintrar var gynnsamma. Milda, snöfattiga vintrar och kalla eller torra somrar var med andra ord problematiska. Det var även en tidig vår som får insekterna att vakna för tidigt följt av en väderomställning med regn och kyla. Sådana plötsliga omslag kan göra det svårt för insekterna att klara sig.

– Konsekvenserna är svåra att förutse i detalj, men de kan få stor påverkan på hela ekosystemet. Därför är det viktigt att förstå vad som påverkar förekomsten av insekter, till exempel markanvändning eller förändringar i klimatet. För att kunna göra detta i Norge måste vi övervaka situationen kontinuerligt över tid i landet, säger Åström.

Källor: NINA och rapporten