Två nya oroväckande rapporter om Sveriges skogar

Naturskyddsföreningen har sammanställt en stor ny rapport, “Från mångfald till enfald”, om det svenska skogsbruket. Det är ingen munter läsning. Mer än 60 procent av Sveriges produktiva skog är yngre än 60 år, 30 procent av arealen ”gammal skog” har kalavverkats bara sedan slutet av 80-talet och det byggs årligen 1700 km nya skogsbilvägar, som ytterligare fragmenterar skogslandskapet. 

Naturskyddsföreningens rapport kom samma dag som Naturvårdsverket presenterade en utvärdering av miljömålen. Myndigheten konstaterar att det finns starka skäl att prioritera klimat och biologisk mångfald i miljöpolitiken under de kommande åren. De styrmedel och åtgärder som behövs för att nå miljömålen finns idag inte på plats.

När det gäller miljömålet Levande skogar skriver Naturvårdsverket:
– För att bevara skogens biologiska mångfald krävs åtgärder för att motverka fragmentering och förlust av livsmiljöer. Skydd av skogar med höga naturvärden, naturvårdande skötsel samt det pågående arbetet med att förbättra miljöhänsynen vid avverkning är viktiga insatser vars värde ökar över tid.

LÄS ÄVEN: • Allt färre lövträd i Sveriges skogar – kostar skogsindustrin miljarder årligen

Naturvårdsverket: “skyddsvärda skogar inte ska avverkas”
De lyfter också att ambitionen är att “skyddsvärda skogar inte ska avverkas, utan bevaras antingen genom formellt skydd eller frivilliga avsättningar”, samt att nyckelbiotoper utgör öar i landskapet som hyser många “hotade arter och strukturer som är en bristvara i landskapet”. Arter som har svårt att sprida sig har missgynnats av kalavverkningarna och flera av dem är därför hotade i dagens skogslandskap.

– Riktigt gamla skogar med en beståndsålder över 160 år finns i låg omfattning, skriver Naturvårdsverket i sin rapport.

LÄS ÄVEN: • Ny bok om hyggeslandet Sverige

Naturskyddsföreningen har i sin stora rapport kommit fram till samma slutsatser som myndigheten:
– Vår rapport visar bland annat precis det som Naturvårdsverkets fördjupade utvärdering av miljömålen: att fragmentering och trakthyggen är allvarliga hot mot skogens biologiska mångfald. Både vår och Naturvårdsverkets rapport visar hur viktigt det är att skogsbruket vidareutvecklas för att leva upp till nationella och internationella miljökrav. För att kunna fatta kloka och kostnadseffektiva beslut om att skydda särskilt känsliga områden behövs också mer kunskap om värdekärnor och nyckelbiotoper, säger Johanna Sandahl, Naturskyddsföreningens ordförande.

Artfattiga ungskogar tar över skogslandskapet
Sammanfattningen av rapporten är ingen rolig läsning för den som värderar biologisk mångfald i Sveriges skogar: “artfattiga ungskogar tar över skogslandskapet, arealen biologiskt värdefull gammal skog minskar kraftigt, värdefulla skogar fragmenteras genom avverkningar och skogsbilvägar”. 

Studien har gått igenom 16 representativa provytor, från Mellansverige och norrut, som var och en är på 20 x 15 km. I sex av områdena har cirka 80 procent av den produktiva skogen kalavverkats sedan 50-talet. Arealen “gammal skog” har förvisso ökat med “några blygsamma procent”, men jämfört med slutet av 80-talet har drygt 30 procent kalavverkats och från 1920-talet till 2014 minskade arealen skog med en ålder över 120 år med 21,1 procent.

LÄS ÄVEN: • Prisbelönt skogsbiolog: Skrämmande att tro allt är frid och fröjd i Sveriges skogar

– Förändringen av landskapet har pågått länge, men ju mindre som blir kvar av den riktigt gamla skogen och skogar som inte tidigare brukats med storskaliga metoder, desto tydligare blir den. Drygt 900 olika skogslevande arter är idag klassade som hotade, och utanför de få procent av den produktiva skogen som skyddats som reservat, minskar den skog som aldrig kalhuggits i rask takt. Det är väldigt bekymmersamt, säger Johanna Sandahl

Få skogar äldre än 80 år i framtiden
Rapporten tar också upp att den ojämna åldersfördelningen i skogen, med dominans av skog som inte är avverkningsmogen, innebär att andelen skogsmark som idag finns tillgänglig för skogsbruk är kraftigt begränsad. Samtidigt vill skogsundustrierna avverka mer och bland annat tiodubbla produktionen av biodrivmedel från skogen. Skogsstyrelsens analyser visar att vi i framtiden kan förvänta oss små ytor med äldre skyddade skogar och att en majoritet resten av våra skogar har en låg medelålder där få skogar blir äldre än 80 år. Något som kommer få mycket stora konsekvenser för såväl biologisk mångfald som för skogens sociala-, estetiska- och kulturella värden.

LÄS ÄVEN: • Skogsforskare: Först 30 år efter kalhygge har koldioxidutsläppen neutraliserats

Mängden död ved har ökat något i alla landsdelar förutom i norra Norrland. Det beror främst på naturliga störningar som till exempel den kraftiga stormen Gudrun 2005 och inte speciellt mycket på den svenska skogspolitiken.

– Vi väntar på att politikerna ska ta nya tag och formulera en skogspolitik som tar verklig hänsyn till skogens alla värden – biologisk mångfald, sociala värden, kulturmiljöer, renskötseln, friluftslivet och andra frilufts- upplevelse- och besöksnäringar. Dessa värden måste tas in i beräkningarna när beslut om skogsbrukets framtid fattas, säger Johanna Sandahl.

Källor: Naturskyddsföreningen, rapporten “Från mångfald till enfald” och “Fördjupad utvärdering av miljömålen 2019“