Trollsländor – allt populärare hobby med chans att göra viktiga insatser

Intresset för trollsländor växer. Allt fler börjar skåda dessa fascinerande varelser och i fjol startades Trollsländeföreningen för att möta det ökande intresset. Natursidan.se följde med på en givande utflykt för nybörjare, arrangerad av Entomologiska Föreningen i Stockholm under ledning av eldsjälen Magnus Billqvist. 

När Natursidan.se intervjuade Magnus Billqvist inför att Trollsländeföreningen startades i april 2015 berättade han om hur intresset för trollsländor ökat kraftigt på bred front. På Artportalen är det kanske allra tydligast. Mellan åren 1900 och 2006 lades det in sammanlagt 14 000 observationer av trollsländor i systemet. Sedan dess har det rapporterats mellan 5000 och 10 000 stycken varje år. En enorm ökning.

Enligt Magnus Billqvist är trollsländor tacksamma att visa för skolklasser eftersom de kan studeras på nära håll. Därför är det många ungdomar och barn som följer med på trollsländeutflykter.

LÄS ÄVEN: • Intervju med Trollsländeföreningen inför starten.

Förutom att de är spektakulära och relativt lätta att skåda så har trollsländor också en annan fördel – de är lagom många att lära sig (64 i Sverige) och håller sig dessutom oftast till specifika miljöer, samt ungefärliga tider. Griptångflickslända ses exempelvis från april till juli medan höstmosaiksländan inte är igång förrän juli till november.

LÄS ÄVEN: • Vår introduktion till trollsländor.

Det stora intresset för trollsländor märks också på att en nybörjarkurs, arrangerad av Entomologiska Föreningen i Stockholm snabbt blev fulltecknad med 25 deltagare. Lördag den 28 maj var det dags för den andra träffen i kursen. Ett 15-tal personer samlades vid Dammtorpssjön söder om Stockholm för en heldag i fält. Deltagarna var minst sagt ivriga att sätta igång och redan tio minuter innan utsatt tid hittades de första trollsländorna i närområdet.

Dessutom upptäcktes pedagogiskt nog en trollslända som var på väg ut ur sin larvhud, som en påminnelse om trollsländornas fascinerande livscykel som först går från ägg till vattenlevande larver. Dessa lever under vattnet i någon månad till flera år, därefter kryper de upp ur vattnet, larvhuden spricker och efter någon timme kommer en trollslända ut ur larvhuden. När vi återvände till platsen några timmar senare hade den nykläckta trollsländan mycket riktigt helt lämnat sitt skal. Den kommer sedan leva i några veckor eller månader och hinner förhoppningsvis under den perioden para sig och lägga ägg till en ny generation trollsländor.

Dagen inleds med att kursledaren Magnus Billqvist sätter ribban högt för oss nybörjare:

– Snart kommer ni kunna artbestämma trollsländor som ni bara ser flyga förbi.

Han får skeptiska blickar.

– Inte? Jo men det är på samma sätt som om ni ser er mor på långt håll. Ni behöver inte gå fram och studera hennes ögonfärg, ni känner igen hur hon rör sig och ett allmänt intryck av hennes utseende.

Magnus Billqvist ger sedan tipset att börja med att lära sig någon art som man ser ofta, exempelvis i sin närhet. När man väl känner igen den lika bra som sin egen mor kan man lättare uppfatta när det dyker upp någon okänd art. Därefter kan man utöka antalet arter man känner till i långsamt tempo.

Som nybörjare med trollsländor kan man behöva all hjälp och alla tips som det går att få i början. Det må finnas relativt få arter av trollsländor i Sverige (64 stycken) och de är inte så svåra att upptäcka eller skåda om de först håvas in och hålls försiktigt i vingarna för närstudier. Men individer som hittas i naturen kan se ganska annorlunda ut jämfört med bilderna i litteraturen. Färger är exempelvis inte så mycket att lita på. Risken finns att den där udda trollsländan du hittade bara är nykläckt och därmed inte fått sina färger än. Det kan även finnas viss variation i teckning – “ljusa” individer av “mörka” arter exempelvis.

LÄS ÄVEN: • Vår guide till de tidiga trollsländorna.

Sist men inte minst hjälper det inte att många arter är extremt lika varandra. Som de små, blåa och smala flicksländorna som bara har små variationer på framför allt det andra bakkroppsegmentet. Under kursdagen fick vi framför allt se hundratals mörka flicksländor, men även ett 50-tal spjutflicksländor som har en spjutliknande teckning på det andra bakkroppssegmentet.

Men precis som med allt annat går det såklart att lära sig med lite tålamod. Börja med en art i taget, ha som mål att lära dig något nytt på varje trollsländetur och försök att vara ute mycket så att du påminner dig själv om vad du lärt dig. Ta också gärna hjälp av litteratur som “Trollsländor i Sverige” eller Magnus Billqvists “Svenska trollsländeguiden”, som är mer komplett och utförlig. Det kan också rekommenderas att ta hjälp i Facebook-gruppen Trollsländor.

Bland de 15 kursdeltagarna som bestämt sig för att börja lära sig trollsländor var det ganska stor variation i ålder och nästan lika många kvinnor som män. Ungefär som det brukar vara på trollsländeutflykter, enligt Magnus Billqvist.

En av deltagarna var Kerstin Dalman. Hon skådade mycket trollsländor som ung i Fältbiologerna, men tänkte sig nu att hon skulle friska upp minnet. Det visade sig snart under kursen att hennes takter sitter i. När de flesta andra satt och åt sina matsäckar på en stor äng sprang Kerstin Dalman runt i det höga gräset med sin hov och lyckas fånga en trollslända som hon inte kände igen. Det visade sig vara dagens raritet – den fridlysta bred kärrtrollslända. En upptäckt som fick lunchätarnas uppmärksamhet när Magnus Billqvist tjoade ut ett “Jaa!”.

Under dagen blev det också tydligt att om man bara letar på ett någorlunda genomtänkt ställe så kommer man få tillfälle att öva på artbestämningar. Vi såg hundratals trollsländor och även om antalet olika arter stannade vid drygt tio så är det ganska lagom för en nybörjarkurs.

Bland de nytillkomna trollsländeskådarna sägs många vara fågelskådare som utvidgat sitt naturintresse. Det kan säkert stämma och det finns många beröringspunkter. Precis som med fåglar kan det ibland dyka upp riktiga rariteter i landet. Som i september 2011 när några relativt nya trollsländeskådare skulle spana efter den vackra blå jungfrusländan utanför Huskvarna. De upptäckte plötsligt en art de inte kände igen. Det visade sig att det kläckts ungefär 50 bandade ängstrollsländor i området – de första fynden i Sverige någonsin.

Precis som med fåglar fastnar det dessutom ibland sällsynta trollsländor i näten på Ottenby fågelstation. Det skedde med vandrande smaragdflicksländor 2011 och året innan med mindre kejsartrollsländor. Det gäller bara att någon i ringmärkningspersonalen kan trollsländor också.

För den som vill stå för betydelsefulla upptäckter finns det mycket att göra som trollsländeskådare. Det finns fortfarande områden i Sverige som är nästan helt okända när det gäller trollsländor och ju fler som skådar trollsländor desto fler kommer upptäcka exempelvis de tidigaste fynden på året av olika arter eller nya bestånd av sällsynta arter. Att skåda trollsländor kan med andra ord bli mer än en njutbar hobby. Det kan vara en viktig insats för forskningen.

För min del har trollsländor blivit ännu en anledning att ge sig ut i naturen och ännu ett glädjeämne när man är i fält.

Lär dig mer om trollsländor på Trollslandeforeningen.se. Där finns även bra svar på de vanligaste frågorna.