Tredje massblekningen på fem år är den värsta någonsin
Det ser allt mörkare ut för Stora barriärrevet – en av världens viktigaste marina naturområden. För tredje gången på fem år har det utsatts för massblekning och årets är värre än någonsin.
Omfattande massblekning av Stora barriärrevet sågs för första gången 1998 och har sedan dess skett 2002, 2016, 2017 och nu 2020. Det är ett fenomen som slår ut korallerna i revet och som det tar lång tid för dem att återhämta sig från, om de inte dör. I samband med blekningen blir även korallerna mer känsliga för sjukdomar.
De senaste fem åren har tre kraftiga massblekningar skett och årets var den mest utbredda hittills. En fjärdedel av Stora barriärrevet drabbades av kraftig blekning den här sommaren i Australien, enligt en studie på 1 036 olika platser.
Korallblekningen orsakas av ökande havstemperatur på grund av den globala upphettningen. I februari 2020 uppmättes de högsta vattentemperaturerna någonsin vid revet.
– Tre massblekningar på fem år visar i vilken enorm skala klimatförändringarna påverkar. Ingen enskild klimatrelaterad händelse kan döda Stora barriärrevet, men varje återkommande händelse skapar större skador. Förmågan att återhämta sig är inte utan gränser och vi behöver starkast möjliga agerande mot klimatförändringarna, säger David Wachenfeld, chefsforskare vid Great Barrier Reef Marine Park Authority, till The Guardian.
Han menar att om uppvärmningen når två grader eller varmare finns det i dagsläget inga verktyg att ta till för att skydda reven. Världen är fortfarande på väg mot minst tre graders uppvärmning. Andra barriärrevsforskare har berättat att situationen gör dem förtvivlade och vissa experter på korallrev har redan börjat rikta in sig på att vi närmar oss slutet på Stora barriärrevet.
En av anledningarna till att vissa områden inte drabbades lika hårt 2020 som tidigare år var för att de redan värmekänsliga arterna dött ut i dessa områden.
Läs även:
• Ny stor studie: Världens korallrev beroende av minskade utsläpp
• Ekologiska kollapser ger oroväckande dominioeffekter
Källa: The Guardian