Tre nya arter förbjudna i Sverige
En växt, en groda och en fisk hör till de senaste arterna som nu är förbjudna att ha i Sverige och Europa.
Naturvårdsverket och Havs- och Vattenmyndigheten har gått ut med ett förbud mot tre nya invasiva främmande arter. Det gäller dammväxten musselblomma (Pistia stratiotes), afrikansk klogroda (Xenopus laevis) och fisken mummichog (Fundulus heteroclitus) som från och med den 2 augusti 2024 inte får släppas ut eller spridas i naturen, men inte heller sälja, byta, odla, föda upp eller transportera i Sverige.
Växt som säljs i svenska butiker
Havs- och Vattenmyndigheten skriver att ingen av arterna finns i svensk natur, men det finns flera rapporter i Artportalen av musselblomma i framför allt Bohuslän och Uppland. Som tur är överlever inte växten den svenska vintern än så länge, men söderut i Europa kan den bilda täta bestånd som täcker stora områden och slår ut eller försvårar för många andra arter. Det är också en populär växt i akvarier och ibland i trädgårdsdammar och är enkel att få tag på i svensk handel när detta skrivs.
– Om du har musselblomma i din damm eller i ditt akvarium måste du i och med förbudet ta bort den. Enklast är att slänga växten i hushållssoporna eller i en sluten kompost, säger Lina Tomasson, nationell samordnare för invasiva främmande arter på Havs- och vattenmyndigheten.
Groda som äter det mesta
Afrikansk klogroda sprider sig i södra Europa och äter där inhemska groddjur, fiskar, insekter och vattenlevande växter. Dessutom kan den sprida sjukdomar till andra groddjur.
– Om du har en afrikansk klogroda i ditt akvarium innan EU-förbuden träder i kraft får du behålla djuret tills det dör. Du måste dock vara säker på att grodan inte kan föröka sig eller rymma, säger Henrik Lange, samordnare för invasiva främmande arter på Naturvårdsverket.
Fisk som kan trivas i svenska vatten
Den tredje förbjudna arten är fisken mummichog som härstammar från Nordamerikas östkust och som kan leva både i sött och salt vatten. Den kan föröka sig snabbt och bilda stora och täta stim. Hittills har den etablerat sig längs den spanska och portugisiska kusten, men eftersom den trivs längs långt norrut i Nordamerika finns en oro för att den kan trivas i svenska vatten om den skulle etablera sig.
Anledningen till att förbuden införs är att arterna “anses orsaka så pass stor skada för biologisk mångfald, ekonomin eller människors hälsa i länder inom EU att det motiverar förbud för alla medlemsländer”.
Fakta: Invasiva arter
• 37 000 främmande arter har etablerat sig över hela världen.
• 200 nya främmande arter registreras varje år.
• 3 500 av dessa främmande arter bedöms som invasiva. 1 061 växter (6 % av alla främmande växtarter), 1 852 ryggradslösa djur (22 %), 461 ryggradsdjur (14 %) och 141 mikrober (11 %).
• 36 % förväntas främmande arter öka med från 2005 till 2050 om utvecklingen fortsätter som nu.
• 60 % av alla registrerade globala utdöenden har invasiva främmande arter bidragit till. I 16 % av fallen har de varit den enda orsaken. På öar har de stått för 90 %.
• 423 miljarder USD kostade invasiva arter år 2019 och kostnaden har ökat med 400 % varje decennium sedan 1970.
• Över 60 % av kontrollprogrammen för invasiva främmande växter och ryggradslösa djur har varit framgångsrika.
Källa: IPBES
Källa: Havs- och Vattenmyndigheten