Tre av 29 områden får skydd – “försöker framstå som progressiva”

Regeringen har utsett tre nya Natura 2000-områden och samtidigt tagit bort ett befintligt som nu ingår i ett av de nya områdena. De tre nya platserna som ska få ett visst skydd är Risskären i Södermanlands län (där bland annat skräntärnor (bilden ovan) häckar), Bråvikens arkipelag i Östergötlands län och Gnäggen-Storgrund i Västernorrlands län.

Klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari kallar beslutet för “ytterligare steg för att utöka Sveriges Natura 2000-nätverk och stärka artrikedomen bland våra fågelarter” och att:
– Det här är en viktig del i genomförandet av regeringens havsmiljöproposition och för att uppnå våra mål för biologisk mångfald.

Egentligen ett krav från EU på betydligt mer skydd

Men det finns en annan bakgrund till besluten. Daniel Bengtsson, fågelskyddsansvarig på Birdlife Sverige:
– Detta är ett försök från regeringens sida att framstå som att man vidtar progressiva och positiva saker för att skydda fåglar och natur. Sanningen är dock att bakgrunden är det klagomålsärende som EU-kommissionen har öppnat mot Sverige för bristande implementering av fågeldirektivet.

Naturvårdsverket fick på grund av klagomålsärendet, som kom in 4 maj 2020, i uppdrag att peka ut viktiga fågelområden (IBA) som borde uppgraderas till särskilt skyddsområden (SPA). EU-kommissionen meddelade också att det måste motiveras varför specifika IBA-områden inte skulle pekas ut som SPA. Tolv av landets 14 länsstyrelser med havskust fick sommaren 2021 i uppdrag att lämna förslag till nya marina Natura 2000-områden enligt fågeldirektivet.

– EU-kommissionens skrivelse 2020-05-04 är en formell underrättelse om ett överträdelseärende gentemot Sverige. Kommissionen anför i denna underrättelse att den anser att Sverige har underlåtit att uppfylla sina skyldigheter enligt fågeldirektivets artikel 4.1 och 4.2 genom att inte klassificera de mest lämpade områdena i antal och storlek i sina marina områden som särskilda skyddsområden (det vill säga Natura 2000-områden utpekade enligt fågeldirektivet, vanligen förkortade SPA-områden). Ett överträdelseärende kan ytterst leda till att kommissionen väcker talan om fördragsbrott i EU-domstolen, skriver Naturvårdsverket i sin rapport till regeringen sommaren 2023.

Det är 29 områden som borde skyddas, inte bara 3

I rapporten fanns det med en sammanställning av länsstyrelsernas genomgångar. Sammanlagt pekades 29 nya områden ut som lämpliga Natura 2000 enligt fågeldirektivet.

Daniel Bengtsson anser att Naturvårdsverket “gjorde, trots varierande kvalitet på respektive länsstyrelsers underlag, en bra sammanställning och ett ändamålsenligt förslag”. Men det är alltså först nu, mer än 1,5 år senare, som något händer i ärendet. I det här fallet förslag på tre nya områden, istället för 29 som Naturvårdsverket och länsstyrelserna kom fram till.

– Om de tre nu utnämnda fågelskyddsområdena är de enda som kommer ut av det förslaget så är det helt uppenbart att regeringen frångår EU-kommissionens instruktioner och jag har extremt svårt att se att de skulle komma undan med det, med påföljd att Sverige i förlängningen riskerar ekonomisk bestraffning för att inte följa EU-lagstiftningen.

Vi har förbundit oss att följa rekommendationerna

Daniel Bengtssons kollega Niclas Lignell, som är fågelskyddssamordnare för just IBA-områden, är inte imponerad av regeringens urval:

– Det är tydligt att de har valt ut tre av de minst ”kontroversiella” områdena. Jag anser att man inte bör väga de föreslagna områdena mot varandra, utan att samtliga 26 plus 3 har föreslagits eftersom de uppfyller kraven för att utses till särskilda skyddsområden (SPA). Som medlemsland i EU har vi förbundit oss att följa de rekommendationer som gäller för Natura 2000-nätverket. Det innebär att om ett område bevisligen uppfyller kriterierna för bevarandevärde, ska det också pekas ut som sådant, säger Niclas Lignell.

Natursidan har försökt få svar på frågor från Romina Pourmokhtari utan framgång.

Källa: Regeringen