Att plantera stora mängder träd för att lagra kol tas ofta upp som en universallösning mot klimatkrisen och är ofta en beståndsdel i så kallad klimatkompensation. I en ny studie visar forskare att trädplantering på fel platser till och med kan försämra kollagringen.
Studien har gjorts på fyra platser i Skottland. Björkar planterades på ljunghedar och kollagringen jämfördes efter tolv och 39 år. Forskarna fann att även om det skedde kollagringen i träden så minskade den i marken, där mycket av kolet lagras i naturen.
På tolv år minskade den sammanlagda kollagringen i marken i området med planterade björkar med hela 58 procent och efter 39 år hade förlusten förvisso neutraliserats, men någon ökad kollagring kunde inte uppmätas.
– Både nationellt och internationellt har regeringar beslutat att satsa på enorma trädplanteringar för att stoppa klimatförändringar, baserat på den enkla logiken att träd, när de växer och fotosynterar, tar bort kol från atmosfären och lagrar den i sin biomassa. Men träd interagerar också med kol i marken där mycket mer kol kan hittas i växter, säger studiens huvudförfattare Nina Friggens.
Forskarna bakom studien anser att deras resultat är relevant för stora områden i de boreala skogarna i Europa, Asien och Nordamerika.
– Trädplantering kan leda till kollagring, men vår studie visar att vi måste förstå var i landskapet, den här metoden bäst kan användas för att få maximal effekt, säger Nina Friggens.
På Twitter får hon en kommentar om att skogar står i århundraden, inte bara 39 år. Hon svarar:
– Rätt eller fel, men träd i skogsbruket står sällan i århundraden och klimatkrisen kräver lösningar som är effektiva nu, inte om 50 års tid.
Tidigare i år kom en rapport från Storbritannien som visade att landets trädplantager inte bidrar nämnvärt till att minska klimatkrisen. I stort sett allt virke används nämligen till kortvariga produkter som papper, förpackningar eller bioenergi. Situationen är likartad i Sverige.
En betydligt effektivare och billigare metod för att hindra klimatkrisen och som dessutom bättre gynnar biologisk mångfald, är att låta skogar växa fritt utan att avverka dem. Det menar Kate Dooley vid University of Melbourne och Brendan Mackey vid Griffith University, som baserar sina slutsatser från studier som publicerats de senaste åren.
Läs även:
• Skogsavverkning släpper ut sex gånger mer än man tidigare trott
• Skogsindustrin står för stor del av världens kolutsläpp
• ”Sverige och andra skogsrika länder tar inte klimathot från avverkning på allvar”
• Hård kritik mot Sveriges missvisande kolsänkor – vill öka skogsavverkning
• Ny studie: Storskalig anpassning av Europas skogsbruk krävs i framtidens klimat
Källor: University of Stirling och Global Change Biology