Träd i jordbrukslandskapet kan ge många fördelar
En ny studie har undersökt hur agroforestry kan integreras i det industriella jordbruket.
![Agroforestry.](https://media.arto.se/app/uploads/sites/6/2025/02/10070933/2880px-young-coastal-grey-box-and-redbox-ssp-longior-in-shelterbelt-on-victorian-farm-large-sequoia-visible-pine-plantations-in-background.jpg?auto=format&crop=faces&facepad=10&fit=crop&q=50&w=1060&h=706)
Agroforestry.
I studien har forskare gjort en kartläggning av hur agroforestry kan fungera i en av USA:s mest produktiva regioner i Mellanvästern. Här domineras landskapet av industriellt jordbruk som producerar ungefär en fjärdedel av världens majs och sojabönor. Men denna storskaliga odling står för en lång rad miljöproblem, skriver forskarna. Den står för ungefär 20 procent av regionens utsläpp av växthusgaser, försämrar vattentillgången och orsakar erosion av jordmånen. För att förändra situationen behövs nya system och agroforestry skulle kunna vara en möjlighet att minska belastningen enligt en ny studie.
Agroforestry innebär att man odlar träd och buskar. I jordbrukslandskapet kan det fungera som vindskydd eller så kan träden och buskarna vara grödor som kan skördas – exempelvis frukt, nötter eller bär. De kan också utgöra viktiga livsmiljöer för att öka den biologiska mångfalden, minska klimatförändringarna, förbättra jord- och vattenkvaliteten och förändra landsbygdens estetik och ekonomi.
“Win-win-win”-lösning
Med lämpliga riktlinjer, strategiska planer och ekonomiska incitament på plats kan det bli en “win-win-win”-lösning för sociala, produktiva och miljömässiga mål, anser forskarna.
– Om agroforestry införs på den 5 procent mest lämpliga marken från vår analys (totalt 74 000 kvadratkilometer) kan det lagra 43 miljoner koldioxidkoefficienter per år, säger studiens medförfattare Chloe Wardropper.
Efter att även ha intervjuat människor i jordbruket i området och andra som jobbar med agroforestry kunde de ta fram en karta som identifierade områden där agroforestry skulle kunna ge de största effekterna när det gäller jorderosion, vattenkvalitet, klimat och lönsamhet för mark som inte är livskraftig för andra grödor.
– Det finns en skillnad mellan de metoder som används i utkanten av fältet, till exempel som vindskydd och buffertzoner, och de metoder som används på hela eller delar av fastigheten, till exempel alléodling och skogsbete. Jag tror att det är bra att komma ihåg att införande av agroforestry inte behöver vara en hel gårdstransformation. Det finns många sätt som en markägare kan skräddarsy agroforestry till de typer av fördelar som de letar efter. Till exempel kan det vara användbart att etablera ett vindskydd i en riktigt blåsig region, säger Sarah Castle, studiens huvudförfattare.
Källa: Environmental Research Letters och University of Illinois