Torka ett allt större hot mot världens våtmarker

Världens våtmarker står för en lång rad viktiga funktioner. Från livsmiljöer till mängder av arter till skydd mot extremväder, översvämningar, övergödning och vattenbrist. Men en ny rapport visar att torka utgör ett allvarligt hot mot världens våtmarker.

Rapporten är baserad på 200 studier och kommer bland annat fram till att världens våtmarker ger oss ekosystemtjänster till ett värde av över 240 biljoner kronor per år. Men den stora slutsatsen är att torka utgör ett allvarligt hot mot världens våtmarker. Hotet kan dessutom vara svårt att bedöma, inte minst eftersom det framför allt är Europa, Nordamerika och Australien som studerats. Hur torka påverkar våtmarker på andra håll i världen är okänt.

Ökar dessutom uppvärmningen
En annan allvarlig aspekt är att våtmarker, när de torkar ut, orsakar ökade växthusgaser i atmosfären. Det i sin tur snabbar på klimatkrisen, som orsakar allt större risk för torrperioder.

– Kärr, träsk, myrar, översvämmade marker, källor och hedar är några av de mest produktiva platserna på planeten, och vi förlorar dem i en häpnadsväckande takt, skriver studiens medförfattare Erinne Stirling, från Zhejiang University, Kina och University of Adelaide, Australien.

På flera håll i världen finns stora områden med viktig matproduktion i anslutning till floders avrinningsområden. Det gäller till exempel Indus-Ganges i Indien, Yangtze-Gula floden i Kina och Volta-Chad i Afrika. I nästan alla dessa områden är floderna i dåligt skick.

Exempel från Australien
Vad som kan ske med ett bördigt jordbrukslandskap som drabbas av omfattande torka har visat sig i Murray-Darling i Australien. Där produceras 40 procent av alla produkter från jordbruk i Australien, men efter tolv års ihållande torka har jordbruket i området drabbats hårt. Bland annat genom försurning av både marken och vattnet i området, berättar medförfattaren Luke Mosley, jordforskare vid University of Adelaide i Australien. Australien jobbar nu med akuta planer för att rädda floderna och avrinningsområdet.

– Det är uppenbart att en torrlagd torvmark är en lokal miljökatastrof. Men hur påverkar 5 procent mindre vatten? Eller 10 procent? Eller 5 grader högre temperatur om natten? Vad är tröskeln och vad måste vi göra för att skydda de här platserna. Vi behöver ordentliga observationer av dessa system och vi behöver utförliga experiment för att lära oss hur det ser ut innan katastrofen. Efteråt är det försent, säger Erinne Stirling till Mongabay.

Källor: Earth-Science Reviews och Mongabay