Tio trädgårdsväxter som kan hota biologisk mångfald
Flocknäva – en av arterna du inte bör sprida. Foto: Elena Chochkova – Eget arbete, CC BY-SA 3.0
Många av dem säljs i trädgårdsbutiker och kan kanske vara fina att titta på, men de kan utgöra ett hot mot vår biologiska mångfald. Parkslide, blomsterlupin, kanadensiskt gullris, vresros och jättebalsamin, samt i framtiden även snöbär, häggmispel, flocknäva, jättedaggkåpa och skogklematis kan konkurrera ut svenska arter och försämra förutsättningar för pollinatörer.
ArtDatabanken har gått igenom drygt 1000 arter och klassat dem utifrån vilken påverkan de kan ha på biologisk mångfald i Sverige. De kom fram till att en hel del trädgårdsväxter redan är, eller kan bli problematiska och att tio av dem bör prioriteras i arbetet mot invasiva arter.
LÄS ÄVEN: • Hårdklippta gräsmattor har ungefär samma biologiska mångfald som betong
I dagsläget anses bland andra parkslide, blomsterlupin, kanadensiskt gullris, vresros och jättebalsamin utgöra de största hotet, men även snöbär, häggmispel, flocknäva, jättedaggkåpa och skogklematis bedöms kunna bli problematiska eftersom de har en snabb spridning och mer och mer tar sig ut i naturen.
Även snöbär kan bli ett hot mot biologisk mångfald. Foto: H. Zell – Eget arbete, CC BY-SA 3.0
– Förutom de idag välkända invasiva arterna vill vi uppmärksamma trädgårdsbranschen på de arter som kan bli morgondagens problemarter. Vissa buskar, främst de med röda bär, sprids lätt av fåglar ut i naturen och arter med aggressiva rotsystem som parkslide är kostsamma att ta bort, därför är det klokt att redan nu se över vilka arter som säljs för att undvika att framtida problem, säger Mora Aronsson, botanist på Artdatabanken, i ett pressmeddelande från Naturvårdsverket.
Läs även: • Du kan själv enkelt göra viktiga insatser för biologisk mångfald
Uppmaning, svag lagstiftning
Det är väldigt få arter i Sverige som omfattas av någon lagstiftning, men Naturvårdsverket vill uppmärksamma allmänheten om dessa tio arter eftersom det finns risk att de kan skada ekosystem, ha negativa effekter på jord- och skogsbruk, åstadkomma ekonomisk skada eller påverka hälsan negativt hos djur och människor
– Invasiva främmande arter är ett av de största hoten mot biologisk mångfald. Problemet växer snabbt i Sverige och i världen på grund av ökad handel, fler transporter och klimatförändringarna, skriver Naturvårdsverket.
LÄS ÄVEN: • Nybörjarrabatt som lockar humlor, bin och fjärilar
Mora Aronsson berättar att även om inte de är förbjudna så bör man ändå se till att de tio arterna inte sprider sig eftersom de kan ställa till med skada i naturen.
Lupiner har tagit över stora delar av det isländska landskapet. Det kanske ser fint ut, men det slår ut många andra växter. Foto: Peder Winding
– Man bör fundera över att försöka bekämpa dem och ta bort dem. Då är det viktigt hur man sedan hanterar avfallet. Avfallet ska läggas i säckar och förslutas väl innan det körs till avfallsstation. Det ska inte köras i ett öppet släp eftersom det kan bidra till en spridning av fröer och rotdelar längs vägarna. Avfallet ska sorteras som brännbart. Det ska inte komposteras eller läggas i trädgårdsavfall, säger hon.
LÄS ÄVEN: • Tolv nya arter anses vara invasiva
Ett vanligt ”argument” för exempelvis lupiner är att de “är fina” och därför borde få vara kvar – hur tycker du ett sådant argument bör bemötas?
– Dels är ju lupinerna inte speciellt vackra när de blommat över och dels så tränger de undan andra arter där de växer som ger en mer varierad och långvarigare blomsterprakt
Bör trädgårdsbutiker sluta sälja dessa tio arter?
– Butiker som vill arbeta i framkant och gynna biologisk mångfald i Sverige bör välja andra växter till sitt sortiment.
