Kvicksilver som legat fastfrusen i permafrosten tinar nu när Arktis blir allt varmare. Enligt ny forskning kan det få konsekvenser för naturen, fisket och folk som lever i Arktis.
Studien, som publicerats i Geochemical Perspectives Letters, har gått igenom hur kvicksilver går från att vara fast i permafrost till att släppas ut i omgivningen i nya former. Forskarna, som arbetade norr om polcirkeln i Abisko, kunde uppmäta signifikant ökade nivåer av nervgiftet metylkvicksilver. Det är ett ämne som kan ge allvarliga skador, inte minst högre upp i näringskedjan när koncentrationerna ökar. Hur stort hotet är och vilka mekanismer som ligger bakom spridningen är fortfarande oklart, enligt forskarna.
– Vår forskning tyder på att arktiskt djurliv, som fåglar och fiskar, kan ha en ökad risk för exponering för höga nivåer av metylkvicksilver som i slutändan kan påverka deras reproduktion och populationer. Det kan också påverka ursprungsbefolkning om de äter metylkvicksilverförorenade djur, och eventuellt även fiskeindustrin, om kvicksilver spolas ut i havet, säger Florencia Fahnestock, huvudförfattare till studien.
Forskarna fann att myrmarker har mycket högre nivåer av metylkvicksilver än andra naturtyper. Det är också i myrar som kvicksilver lättare omvandlas till metylkvicksilver. Tidigare har forskning visat att vadare som häckar i våtmarker i Alaska har förhöjda kvicksilverhalter.
Kvicksilver släpps även ut i atmosfären vid vulkaner och skogsbränder, men även fossila bränslen och guldgruvor är stora utsläppskällor.
Källa: University of New Hampshire och “Mercury reallocation in thawing subarctic peatlands“