“Tidöpartierna hittar på definition av gammal skog för att försvåra skydd”

Den 14 februari lämnar Miljömålsberedningen över sin utredning till regeringen. En representant från varje parti har i ett och ett halvt år försökt komma överens om förslag som gör att Sverige ska kunna nå sina mål och internationella åtaganden för biologisk mångfald och kolinlagring i skog och mark. Det är en utredning som kantats av konflikter och en hel del höga tongångar. Det har avslöjats att M och KD inte vill skydda Sveriges återstående naturskogar och Carl-Wiktor Svensson (KD) har uttalat sig vid flera tillfällen i media om delar som han är kritisk mot, men också de delar han är stolt över, som framför allt handlat om minskad naturhänsyn:

– Som ledamot är jag däremot stolt över de ändringar och strykningar vi förhandlat bort i sak. Däribland nya orimliga miljö- och klimatmål, avverkningsskatt, avgiftsfinansiering av avverkningsanmälningar, tvångssocialisering av miljontals hektar produktiv mark och onödig byråkrati, med dessa ändringar är helheten mer kostnadseffektiv och inte lika landsbygds- och produktionsfientlig, säger Carl-Wiktor Svensson i en intervju med Barometern.

Krav på skydd rundas med ny definition

Andrea Andersson-Tay sitter också med i Miljömålsberedningen, men för Vänsterpartiets räkning. Hon är också kritisk till utredningen, men av helt andra anledningar än Carl-Wiktor Svensson. Hon berättar att de största konflikterna handlar om skyddet av ur- och naturskogar.

– EU:s strategi för biologisk mångfald kräver att alla sådana skogar ska skyddas, och det var också vår utgångspunkt i arbetet. Men resultatet blev att det inte kommer att bli något skydd.

Det som skett är att Tidöpartierna helt plötsligt inför Miljömålsberedningens sista möte valde en definition som enbart utgår från skogens ålder. Bara om skogens snittålder är över 180 år så kan det klassas som gammal skog menar man. En sådan definition tar inte hänsyn till att en skog kan innehålla både unga träd och riktigt gamla träd och därmed få en låg snittålder trots att där finns väldigt höga naturvärden och klassas som en naturskog utifrån ekologiska perspektiv.

Men den nya definitionen från Tidöpartierna (och som även Centerpartiet höll med om) är vald utifrån målet att slippa skydda natur över huvud taget. Det finns enbart små och splittrade skogsområden kvar i Sverige som når upp till denna snittålder. På så sätt blir en betydligt mindre areal skyddad än om man valt den definitionen av naturskog som EU förespråkar.

Definierar inte EU vad som räknas som ur- och naturskog?
–  Jo, EU:s strategi för biologisk mångfald har en tydlig definition av urskog och naturskog. Vi hade ett utredningssekretariat med opolitiska tjänstemän som tog fram ett förslag baserat på dessa definitioner och tolkade dem i en svensk kontext. De identifierade fjällskogar och nyckelbiotoper, samt andra tidigare inventerade områden som motsvarar dessa kriterier. Förslaget var att allt detta skulle skyddas genom lag och markägarna skulle kompenseras antingen genom att staten köper skogen, att man får utbytesmark, att det betalas ut intrångsersättning eller att man skulle få behålla skogen själv men inte avverka den. Det fanns mycket valmöjligheter i förslaget men ändå så var det här någonting som högerpartierna sa att de absolut inte kunde gå med på.

“Extrem ståndpunkt” att inte vilja skydda ens detta

Andrea Andersson-Tay berättar att moderaterna under mötena haft som ett mantra att “ingen skog ska tas ur produktion” och hon har också märkt att skogsindustrin varit väldigt aktiva och att deras argument och formuleringar har återkommit i högerpartiernas resonemang, särskilt från kristdemokraterna, som “varit de mest aggressiva i beredningen”.

Så om förslaget går igenom blir det i princip inget skydd för skogar?
– Nej, sekretariatets bedömning är att inget skydd alls kommer att bli verklighet. Skogar över 180 år är inte ens inventerade, och de små områden som finns kommer inte räcka för att bilda områdesskydd.

Man kanske kan tro att Tidöpartiernas linje görs för att det skulle vara så stora arealer som inte får avverkas, men det är inte ens frågan om det. Andrea berättar att beräkningen som de fick från sekretariatet var att om man uppskattar hur mycket naturskogar det skulle röra sig om så skulle det motsvara ungefär 1,5 miljoner hektar på produktiv skogsmark.

– Det skulle motsvara 6,5 procent av den produktiva skogsmarken i Sverige, men virkesuttaget från de här skogarna motsvarar mindre än 1 procent av den årliga avverkningen. Det tycker jag illustrerar hur liten uppoffring det egentligen är att skydda de här skogarna. Det är en ganska extrem ståndpunkt att man inte ens kan tänka sig att skydda det, tycker jag.

Vad tror du EU kommer säga om detta?
– EU:s strategi för biologisk mångfald är inte bindande, men naturrestaureringslagen är det. Regeringen försöker samtidigt hitta sätt att kringgå den genom att ändra referensarealerna, så att man inte behöver skydda mer skog. Vi får se om EU-kommissionen godkänner det. Jag hoppas verkligen att de inte gör det, men det är ju Jessica Roswall som är ansvarig för det här, som också är moderat, så det är osäkert.

Det har också funnits förslag kring kolinlagring. Vad händer där?
– Förslaget om kolinlagringsavtal med markägare tycker jag är bra, men det kunde ha varit skarpare krav på vilka skogar som omfattas. Gödsling föreslås också, men det är jag emot. Det är tveksamt om det ens bidrar till kolinlagring och det är dåligt för den biologiska mångfalden.

Några av Europas sista ur- och naturskogar

En del förslag som skulle vara bra för naturen är man dock överens om och är fortfarande kvar i förslaget. Det gäller framför allt en relativt kraftig ökning av budgeten till skötseln av den befintligt skyddade naturen.

Vad händer nu efter att ni lämnat in utredningen?
– Utredningen skickas på remiss så att olika instanser kan yttra sig. Sen är det upp till regeringen vad de vill göra med förslagen. Tyvärr finns det ingen garanti för att ens de bra förslagen går vidare, säger Andrea och fortsätter:

– Jag tycker det är viktigt att poängtera hur värdefulla de här ur- och naturskogarna är. De är några av de mest värdefulla skogarna i hela Europa, och risken är att de blir till papper om vi inte skyddar dem.