Tidiga häckningar för kattugglor

De senaste åren har det rapporterats om kattugglor som fått ägg och ungar redan under vintern. I kattuggleprojektet i Skåne har rekordet i år slagits med nästan en månad.

Det var den 23 januari i år som Johan Nilsson och övriga i kattuggleprojektet vid Lunds universitet överraskades när de vinterstädade en uggleholk och hittade en hona som redan hade en kull på 4 ägg.

– Kattugglan är känd för att kunna häcka väldigt tidigt, men detta är med råge den tidigaste häckningen vi haft i projektet, skrev de på sin Facebooksida.

Den tidigaste häckningen de haft tidigare är ägg som las i mitten av februari, men mediandatumet är normalt tredje veckan i mars. Johan Nilsson berättar att det är just i förekommer att ugglor är tidiga i stadsmiljöer och att det finns exempel på kattugglor som måste inlett sin häckning i januari eller till och med i december.

– Intressant nog så kom det in en observation av stora ungar i Lunds botaniska trädgård i helgen och dessa måste ha börjat häcka redan i december. Detta verkar vara en av de tidigaste häckningarna.

Han berättar också att deras fynd den 23 januari hade andra intressanta detaljer. Dels att den hade fyra ägg vilket är en rätt stor kull för att vara kattugglor, men också att det mest var fjädrar i holken.

– Ugglorna är normalt beroende av gnagare för att lyckas med häckningar och under år med få gnagare har de små kullar – denna kullen var både extremt tidig och relativt stor, trots att den verkar vara beroende av fåglar.

Hur kommer det sig att de häckade så tidigt den här vintern?
– Svårt att säga. Det känns inte som att vintern varit speciellt mild, så jag tror inte det beror på det. Det är intressant att både fåglarna i Botaniska trädgården och dessa är så tidiga. Förra året var ett väldigt dåligt häckningsår med stor brist på smågnagare. Detta gjorde att många av de äldre, erfarna fåglarna valde att inte häcka. Det skulle kunna vara så att detta gjort att de var i extra god kondition under vintern och att de därför kunde börja så tidigt. Vi har fångat en del fåglar under vintern och de har alla varit i god kondition vilket skulle kunna stödja den terorin. Det blir intressant att se hur tidiga resten av häckningarna blir.

För att ugglorna ska klara häckningen är det mat som behövs. Kyla brukar de klara. Det som kan bli utmanande är om det kommer mycket snö sent på säsongen så att det blir svårt för dem att hitta gnagare.

– Just detta paret verkar redan äta en hel del fågel, vilket inte är ett jättebra tecken. Vi gjorde en smågnagarinventering i höstas och då verkade det som att gnagarna återhämtat sig efter den dåliga våren 2021, men kanske är det inte fullt så mycket gnagare som det brukar vara. Vi får hoppas på mycket gnagare, både för denna kullen och alla andra!

Kattugglor är kända för att häcka i städer och i vår närhet och ett av kattuggleprojektets huvudsyften är att förstå hur de påverkas av att leva nära människan, inte minst på lång sikt. De har bland annat använt GPS-loggers för att i detalj följa hur fåglarna använder landskapet och kameror för att detaljstudera deras diet.

– Det vi kunnat se är att ugglorna gärna använder olika strukturer i landskapet, såsom trädlinjer och åar, men även artificiella strukturer som jakttorn och gårdar, säger Johan Nilsson. De som bor nära gårdar och byar födosöker ofta i människans närhet och utnyttjar de födoresurser som finns där, eftersom gnagare också finns nära människan. Vi kan exempelvis se att vattensork och skogsgnagare är en viktig resurs för de ugglor som bor i mer lantlig miljö, medan de som bor nära byar och gårdar även äter råttor. En risk med detta är att de kan få i sig råttgifter som fortfarande är vanligt att använda i dessa miljöer. Vårt näst steg är därför att studera hur vanligt det är med gifter i ugglornas blod och vilka eventuella effekter det kan ha på deras överlevnad och häckning.

En annan sak som projektet kommit fram till är att kattugglorna kan vara flexibla i sina födoval. Ett bra år matas ungarna nästan enbart med sorkar, möss och vattensorkar, medan de ett sämre år kan byta till att i princip bara äta fåglar, skalbaggar och grodor.

– Ett par som bodde mitt i en kajkoloni bytte plötsligt helt födoval till kajor och lyckades på några få dagar fånga över 20 vuxna kajor. En annan sak vi kunnat se med våra GPS-följningar är att territoriestorleken varierar mycket mellan olika typer av miljöer. Ugglorna har störst territorier i barrskog, mindre i blandskog och minst i lövskog, vilket sannolikt speglar födotillgången i dessa olika habitat, säger Johan Nilsson.