Tester visar stora mängder bekämpningsmedel i vanliga blomlökar

Tester från Europas största exportör av blomlökar, så som tulpan, påskliljor och pärlhyacint, visar att de har höga halter bekämpningsmedel i sig och officiell statistik visar att produktionen använder långt mer gifter än annan odling.

En stor andel av blomlökarna som säljs i Europa kommer från Nederländerna. Den nederländska exporten av blomlökar uppgick 2018 till hela 765 miljoner euro. Men det är en bransch som använder stora mängder bekämpningsmedel. Det rapporterar IVN, institutet för naturutbildning i Nederländerna. I slutet av 2021 undersökte Pesticides Action Network i Nederländerna oekologiska blomlökar av vanliga arter som påskliljor, krokusar, pärlhyacinter och tulpaner. De upptäcktes 20 typer av bekämpningsmedel och de flesta lökar innehöll mellan två och 14 ämnen. Dessutom hittades fyra ämnen som är förbjudna inom EU. Värst var innehållet i pärlhyacinterna.

IVN, som vunnit pris i Nederländerna och som sponsras av Postkodlotteriet, skriver att de önskar att fler plantskolor istället säljer ekologiska eller andra testade produkter som innehåller mindre gifter. De tipsar också privatpersoner om att hålla utkik efter varor som är märkta som certifierade.

– Om du inte hittar någon etikett – låt lökarna vara. Ingen vill att bina ska dö av blommorna i trädgården eller hur? Ju fler odlare och trädgårdscenter som inser att giftfria växter ska bli den nya normen, desto snabbare kommer bytet att göras, skriver IVN.

Bekräftas från officiella källor

Det är inte bara Pesticides Action Network i Nederländerna som hittat bekämpningsmedel i blomlökar. Officiell statistik från Nederländerna avslöjar att odling av blommor och blomlökar använder stora mängder bekämpningsmedel. Följande siffror kan jämföras med att det i Sverige används ungefär 2,4 kilogram medel per hektar i oekologiska odlingar av bär, frukt, och grönsaker. För odling av lökar till olika arter liljor används det i Nederländerna hela 113,7 kg per hektar, för rosor används 40 kg/hektar och tulpaner nästan 26 kg/hektar.

Den höga nivån i tulpaner förklarar universitetet i Utrecht beror på lökarnas långsamma tillväxt.

– Det kan ta upp till sju år för ett tulpanfrö att utvecklas till en blomma medan tomatplantor blommar inom ett år. Den mesta av odlarnas tid och resurser spenderas på att utveckla blommor som säljer bra och mindre på hur motståndskraftiga de är mot sjukdomar. Detta har resulterat i att tulpaner kräver bekämpningsmedel som även är skadliga mot miljön, säger M. Aguirre-Bolaños, vid universitetet i Utrecht.

Det är även slutsatsen i en rapport från studenter vid Leiden University. De beskriver tulpanodlingarna som en verksamhet med “hög miljöpåverkan” genom bland annat kraftig användning av kemiska bekämpningsmedel och konstgödsel. Det leder i sin tur till förorenade vattendrag och försämrad biologisk mångfald.

Dela istället för att köpa nya

Dessa rapporter innebär inte att du inte kan sätta lökar. Men välj gärna ekologiska lökar. Ett annat alternativ är att föröka de du redan har eller så kanske du kan byta eller få lökar från en granne eller bekant. Ulf Nilsson, rådgivare på Fritidsodlingens Riksorganisation, berättar hur du kan dela lökar från flera arter:

– För exempelvis krokus, tidlösa, kejsarkrona, snödroppe, pärlhyacint bildas ofta rikligt med sidolökar ovan eller under  moderlöken. Dessa kan på hösten plockas av och planteras i sandig väldränerad jord i soligt läge alternativ i planteringslådor eller större krukor. Planteringsdjup beror på lökens storlek. Men vanligen mellan 5-8 cm djupt.
Lökens storlek avgör hur snabbt de kan börja blomma. Året efter blir det bara blad året därefter kan eventuellt de största lökarna blomma men vanligen krävs tre år. När lökarna nått full storlek kan de omplanteras i trädgården på sin tänkta plats.

Även tulpaner kan förökas på samma sätt som ovan, men här bildas sidolökarna innanför moderlökens skal. Flera arter går också bra att så från frö (till exempel vintergäck och prydnadslök), men då tar det ytterligare något år innan blomning.

Källor: PAN Netherlands, IVN och The Guardian