Tångodling vid vindkraft­verk testas i kommersiell skala

Det är i den havsbaserade vindkraftsparken Hollandse Kust Zuid i Nordsjön som den kommersiella tångodlingen kommer att testas. Branschorganisationen North Sea Farmers leder arbetet och har med Plymouth Marine Laboratory (PML) som huvudansvarig för en vetenskaplig studie. Tanken är att undersöka potentialen och vilka förbättringar som kan göras för att odla sjögräs och hur mycket koldioxid odlingarna kommer binda. Världens vindkraftparker har enligt forskarna potential att odla tång på 1 miljon hektar till år 2040, vilket i sin tur skulle kunna lagra miljontals ton koldioxid årligen.

Ska kunna skalas upp

Testet görs på 10 hektar och förväntas producera minst 6 000 kg färsk tång under första året. Om det faller väl ut ska det kunna förstoras upp och användas på liknande sätt på andra vindkraftparker.

– Integreringen av tångodling med havsbaserade vindkraftsparker ger en möjlighet att lösa utrymmesbegränsningar för tångsektorn i kustområden, med ytterligare potential för atmosfäriskt koldioxidupptag. Vårt mål är att förstå hur denna sektor kan användas för långsiktig kolbindning, vilket fortfarande är dåligt förstått, säger Ana Queirós, marin- och klimatförändringsekolog vid Plymouth Marine Laboratory (PML) och vetenskaplig ledare för projektet.

Förutom att tång lagrar mycket koldioxid är det dessutom en väldigt näringsrik produkt, som ätits av mänskligheten under lång tid. En rapport från brittiska branschorganisationen Seaweed for Europe hävdar att tångmarknaden i Europa kan vara värd så mycket som 9 miljarder euro år 2030 och då skapa över 100 000 arbetstillfällen.

En framtidsbransch som även kan minska övergödningen?

Tångodling verkar också vara något som flera företag är villiga att satsa på. I veckan fick svenska företaget Nordic SeaFarm in ytterligare 25 miljoner kronor och skriver i ett pressmeddelande att även de satsar på odlingar av sockertång/skräppetare kring havsbaserad vindkraft.

I en rapport från FN 2023 tas flera andra fördelar med tångodling upp. Bland annat att odlingarna kan öka den biologiska mångfalden om de finns på “mindre komplexa” livsmiljöer, exempelvis sandbottnar. Men att den biologiska mångfalden istället kan minska om tång odlas vid befintliga sjögräsängar eller korallrev. Det finns också studier som visar att tången är effektiv på att absorbera utsläpp, både kväve och fosfor, men även tungmetaller. På detta sätt skulle tångodlingar till havs under rätt förutsättningar kunna minska övergödningen från jordbruket, som leder till utbredd syrebrist och bottendöd.

Källor: Plymouth Marine Laboratory, Unep och Amazon