Sveriges unika fågelö med välövervakade fåglar

Det är högsommar. Temperaturen har legat på över 20 grader under lång tid och molnen är tunna och sällsynta. En av de två dagliga båtarna anländer med turister till Stora Karlsö. I den lilla hamnen, där det även finns en restaurang, samlas turisterna ihop av en guide samtidigt som en grupp forskare tar farväl av varandra på bryggan. På stranden ligger vad som ser ut som en stor radiostyrd segelbåt med solpaneler. Den är självgående och seglar runt mellan Öland och Gotland för att med hjälp av ekolod samla in uppgifter om fiskstim. Nu ska datan analyseras med hjälp av AI.

En gemensam lockelse både för forskare och turister är grisslorna. På Stora Karlsö häckar tiotusentals par sillgrisslor och tordmular på klippväggarna och förutom att de är gulliga, vackra och fascinerande att titta på så är de också oerhört välstuderade. Det är i år 110 år sedan den första sillgrisslan ringmärktes på ön och sedan dess har det forskats allt mer på fåglarna. Till den grad att man idag har oerhört bra koll på det mesta om dem, i projektet som går under namnet Baltic Seabird Project.

De studier som länge bedrevs med hjälp av ringmärkning, kikare och papper och penna är nu betydligt modernare. Förutom den solcellsdrivna lilla segelbåten har forskningsstationen flera skåp med servrar som står och blinkar och laptops som visar mängder av livesändningar från övervakningskameror. Det är svårt att inte tänka på ett kontrollrum i ett fängelse med all denna övervakning, men här är det inte fångar som personalen har koll på utan häckande fåglar som kommer och flyger som de vill.

Stora Karlsö började tillsammans med WWF för några år sedan med livesändningar på nätet och allmänheten kan hjälpa till att rapportera in vad de ser. Även personalen på ön håller koll på kamerorna. Moa Bohm, som varit forsknings- och fältassistent på ön sedan 2021, visar en inspelad sekvens från en kamera hur sillgrisslorna på några klipphyllor plötsligt börjar bete sig oroligt. De vaggar fram och tillbaka och tittar sig ryckigt omkring. Sillgrisslan närmst i bild kastar sig till slut ut från klippan och flyger iväg. Bara några sekunder senare sveper en gråtrut in och greppar tag i det turkosa ägget med de svarta fläckarna och flyger iväg. Årets häckningsförsök misslyckades på ett ögonblick.

– Det är oftast gråtrutar som tar äggen. Ibland kommer de så här efter bara några sekunder. Ibland händer det att äggen ligger obevakade i timmar, förklarar Moa Bohm.

Anledningen till att fåglarna lämnar sina ägg så lätt är att de genom evolutionen gynnats av att prioritera sitt eget liv högt. En sillgrissla kan nå en ansenlig ålder. Rekordet är på över 48 år. De får därmed många chanser att lägga ägg och föra sina gener vidare. Att rädda sig själv har varit viktigare än att försöka skydda sitt ägg.

Under pandemin uppmärksammades att grisslornas häckning på Stora Karlsö gick sämre än vanligt. Anledningen var att havsörnar vågade besöka ön när turisterna uteblev. Även om inte havsörnarna jagar och fångar så många grisslor så blev deras närvaro under pandemin för mycket för de nervösa grisslorna. De fick sitt sämsta häckningsår någonsin. Men sedan 2022 är turisterna tillbaka och havsörnarna färre. Det är därmed fritt fram för grisslorna. I skydd av och hårt övervakade av människor.

I år är 70 kameror uppsatta för att filma deras beteende, hjälpa till att läsa av ringmärkta individer och avslöja när och varför de ibland överger sina ägg. Det har också satts upp åtta sittpinnar med inbyggd våg och kamera. När fåglarna sätter sig på dem kan personalen både ta reda på vilken individ det är (om den är ringmärkt) och hur mycket den väger. Vissa sillgrisslor som uppskattar sittpinnarna extra mycket får ovetandes sin vikt granskad och inrapporterad konstant under sommaren.

Dessutom har man satt upp värmekameror som läser av hur varmt det blir på klipphyllorna i solen och det har visat sig vara en viktig metod för att förstå hur det går för häckningarna. För även om sillgrisslorna är ganska klantiga och många ägg förolyckas när fåglarna rör på sig och råkar stöta till äggen på klipphyllorna, så har också värmen blivit en allt större faktor. Varma dagar står grisslorna och flämtar och försöker fläkta sig. I värsta fall överger de klipphyllorna.

– I år kunde vi se att de visade värmebeteende redan i maj, berättar Moa Bohm. Det var inte lika extremt varmt på klipphyllorna som under högsommaren, men de sitter ändå och flämtar på eftermiddagen när solen steker på.

Per-Arvid Berglund, som jobbat i flera olika roller i projektet sedan 2010, berättar att de ibland kunde se grisslorna stå och flämta även när han började arbeta på ön för 13 år sedan.

– Men det var inget man fäster någon större vikt vid. Nu kan vi se att det har en koppling till värmeböljor och att häckningen misslyckas i högre grad i samband med värmeböljor.

I februari 2023 kom en studie från Baltic Sea Project som visade hur föräldrarna tvingas lämna sina ungar när det blir för varmt och att det ibland ledde till att ungarna dog i värmen. När föräldrarna och andra vuxna sillgrisslor rörde på sig mer för att fläkta sig råkade de ibland välta både ungar och ägg utför stupet. 48 misslyckade häckningar filmades av kamerorna under fyra säsonger. 13 av dem var direkt kopplade till värmestress vilket motsvarar ungefär 9 procent av alla 150 häckningsförsök i det filmade området.

Förutom att se hur fåglarna hanterar stress med värmekameror har också allt mer teknik hjälpt till med att hitta nya forskningsområden. Det hämtas in mycket data och allt fler ingenjörer är engagerade i ön och grisslorna.

– Det är ekosystemet i Östersjön eller till och med marina ekosystem i stort som är det stora perspektivet, förklarar Per-Arvid Berglund. Exempelvis vad datan vi samlar in om grisslorna säger om fiskbestånden och det som händer i haven. Nu kan vi se exakt var de födosöker, sedan kan vi åka dit med seglardrönaren för att se vad det fanns för fisk där och hur mycket. Dessutom kan vi följa alla beteenden via kamerorna. Värmedatan som samlas in kan användas globalt.

Forskningen, som sammanställs här, kan bland annat användas för att ge insikter om fisket och hur det kan samexistera med sillgrisslorna och tordmularna.

– Vi bör kunna hitta sätt att samsas med fisket så att det bedrivs på ett sätt som även fungerar för grisslorna. Det blir ett exempel på ekosystemförvaltning i stort. Det är viktigt att förstå att vi är en del av ekosystemet och att vi behöver hitta olika sätt att mötas på och hitta vad som fungerar för olika intressen. Vi kan till exempel berätta hur mycket fisk sillgrissle- och tordmulekolonierna behöver för att klara sig och sedan hoppas att andra parter tar hänsyn till det. Ju mer vi förklarar för andra intressen kan vi kanske också hitta sätt som fungerar för både fisket och grisslorna.

Det är komplexa samband och det finns många intressen, men det gäller att kunna hålla flera tankar i huvudet samtidigt. Moa Bohm berättar som exempel på det hur hon höll i guidningar på ön efter att nyheten om att örnarna stör häckningarna publicerats.

– När jag berättade om hur örnarna påverkar sillgrisslor blev folk upprörda över örnarna. Då får man poängtera att örnar också har rätt att finnas här. Man behöver också förklara för besökare att även om det går bra för sillgrisslorna på Stora Karlsö så går det inte bra för Östersjön. Man behöver ha två saker samtidigt i huvudet när man pratar om ekologi. Men jag upplevde att folk var väldigt mottagliga för den diskussionen och varför det är så.

På en av skärmarna visar Moa upp årets första unge. Den är väldigt gullig och om några veckor ska den våga kasta sig ut för klipporna och sedan simma ut till föräldrarna som väntar i havet – den så kallade grisslingen. Det är en dramatisk berättelse med en karismatisk huvudperson som är lätt att fängslas av. Eller basera forskning på.

– Det är en spektakulär art som hoppar från klipporna och de är gulliga, men vi måste utnyttja de möjligheter vi får med all uppmärksamhet kring grisslorna till att också prata om annat och Östersjön i stort. Många som forskar på andra djur, kanske någon mollusk, kan bara drömma om den här uppmärksamheten vi får. Så när vi nu får chansen måste vi ta den och kommunicera om de större frågorna, avslutar Per-Arvid Berglund.

Läs även

• Värmeböljor drabbar redan nu Sveriges sillgrisslor
• Livesändning från fågelberg avslöjar hur fåglarna klarar värmeböljor
• 1 miljon sillgrisslor dog i extremt upphettat hav
• Livesända sillgrisslor har avslöjat otrohet och värmeslag
• Mängder av döda alkor hittade även i Sverige
• Nytt åldersrekord för fåglar i Sverige
• Så kommunicerar sillgrisslor för att dela på föräldraansvaret
• Rekordmånga sillgrisslor dör i Alaska – ”utan motstycke”