Rök från fabrik. Foto: WWF
Ett nytt digitalt verktyg, Klimatkollen.se, har lanserats för att visa hur Sveriges kommuner lever upp till klimatomställningen för att nå Parisavtalet. Det skulle kräva en kraftig sänkning av utsläppen, men i många kommuner har de till och med ökat.
– Det måste vara möjligt för vem som helst att ta reda på hur det går med klimatomställningen. I dag är information om Sveriges klimatarbete ofta svår att hitta, krånglig att förstå och nära omöjlig att jämföra. Det ska Klimatkollen.se ändra på, säger Frida Berry Eklund, initiativtagare till Klimatkollen.se, medgrundare till Klimatbyrån och verksamhetsledare för Våra barns klimat.
På Klimatkollen.se kan besökarna jämföra hur Sveriges kommuner ligger till med arbetet att minska sina utsläpp. I korta ordalag ser det dystert ut. 47 av de undersökta kommunerna har till och med ökat sina utsläpp sedan Parisavtalet 2015. Det gäller exempelvis Gotland, Södertälje, Pajala, Vänersborg och värstingen på listan – Timrå, som ökat sina utsläpp med över 10 procent.
“Bäst” i landet är Mönsterås kommun som minskat utsläppen med 10 procent de senaste sju åren. Det är kanske inte värt någon rungande applåd med tanke på att Sverige nu måste minska sina utsläpp med 21 procent per år för att uppfylla sina löften i Parisavtalet. I stort sett alla kommuner har utsläppsförändringar sedan 2015 som ligger någonstans mellan +5 och -5 procent.
Frida Berry Eklund menar att det är bråttom för kommunerna att komma igång med jobbet, men att metoderna kan variera.
– Det allra viktigaste när det gäller kommunernas klimatarbete är att vi snabbt få ner utsläppen i linje med vad som krävs för att bidra till Parisavtalet. Men inte bara det, kommunikation till allmänheten är helt central för att lyckas. Kommuner kan exempelvis berätta för oss invånare vad målet är, hur det går med utsläppen, vilka de viktigaste åtgärderna är för att få ner utsläppen och vi invånare kan bidra till klimatomställningen. Hur vi tar oss ner mot noll ser olika ut i olika kommuner, beroende på förutsättningarna.
Det kan vara väldigt svårt att jämföra utsläpp från olika källor och veta vilka som räknas med. I Nationella emissionsdatabasen verkar till exempel inte konsumtion som kommuninvånarna orsakar utanför kommunerna räknas med.
– Precis, det är ohyggligt svårt att veta vad som finns med eller inte – och vad är territoriella utsläpp och konsumtionsbaserade. Det krävs nästan en doktorshatt för att navigera. Det är exakt därför vi byggt Klimatkollen. Vi vill bända upp dessa krångliga databaser och statistikdokument för att tillgängliggöra data för fler. Vi tycker medborgare har rätt att veta hur det går. Det är mycket som inte finns med ännu på Klimatkollen.se men vi gräver redan nu upp spännande datapunkter som kan visas upp framöver. Exempelvis jobbar forskare på att få fram konsumtionsbaserade utsläpp ner på postnummernivå.
Hur tycker du att kommuninvånare kan använda verktyget för att sätta press på sin kommun?
– De kan använda Klimatkollen.se för att ta reda på hur det går med utsläppen och se glappet mellan vad som görs och vad som bör göras. Ett förslag på hur verktyget kan användas är att använda graferna och faktan för att ställa frågor till politiker på valbar plats om vilka politiska förslag de ska genomföra om de blir invalda för att för att kommunen ska bidra till Parisavtalets mål.
Verktyget baseras på data från exempelvis Nationella emissionsdatabasen (SMHI), Sveriges Kommuner och Regioner och Wikimedia och den nationella koldioxidbudgeten har beräknats av Uppsala Universitet.
Även WWF har varit involverade i att ta fram verktyget och de menar att det tydligt visar att Sverige underpresterar i klimatarbetet.
– Inför höstens val vill vi ge landets väljare en ärlig redogörelse för hur det faktiskt går med utsläppsminskningen i Sveriges kommuner. Det vi kan visa är att det krävs åtgärder som är många gånger större än vad som hittills skett runt om i landet. Med valet bara några månader bort så måste landets politiker nu komma ut på banan. De utsläppsnivåer vi har runt om i Sverige är ett underbetyg och vi måste nu satsa på stora omställningar i exempelvis transport-, industri- och byggsektorn, säger Madeleine van der Veer, ansvarig för samhällspolitik på WWF.
Källor: Våra barns klimat, WWF och Klimatkollen.se
