Jaktfalk. Foto: Niclas Ahlberg
2018 blev ett bra år för Sveriges jaktfalkar. Efter två dåliga år har arten i år lyckats med dubbelt så många häckningar som i fjol och det ser ljust ut även inför 2019, rapporterar Norrbottens ornitologiska förening via P4 Norrbotten.
Jaktfalken är världens största falk, men den är inte så enkel att få syn på eftersom den lever och häckar i otillgängliga klippbranter i norra delarna av landet. Arten inventeras dock av fågelskådare och efter två dåliga år kunde Norrbottens ornitologiska förening konstatera att det varit ett bra år.
LÄS ÄVEN: • Rekordår för dalripor i södra fjällen
– Vi hade inte så stora förhoppningar men vi har en svag uppgång. I år har vi hittat 13 lyckade häckningar med 39 ungar, säger Berth-Ove Lindström, som jobbar med rovfåglar på Norrbottens ornitologiska förening, till P4 Norrbotten.
Det är en fördubbling mot fjolårets 7 häckningar med 18 ungar. Sammanlagt beräknas det finnas ungefär 125 häckande par i Sverige.
Inventeringar avslöjar också att jaktfalken allt mer rör sig högre upp i de västra delarna av Norrbottens fjäll. Det beror i sin tur på att de behöver fjällripor för att överleva. Riporna utgör uppemot 90 procent av jaktfalkarnas föda och de har ökat ganska kraftigt i antal de senaste åren enligt Svensk fågeltaxering.
LÄS ÄVEN: • Man som tjuvjagade med falkar i fjällen gripen
Sverige och Finland har ett särskilt ansvar för jaktfalken inom EU med tanke på artens begränsade utbredningsområde i Europa. För att ha bättre koll på hur arten kan hjälpas har Birdlife International på uppdrag av EU listat faktorer som utgör hot mot jaktfalken. De tar bland annat upp: klimatförändringar som krymper lämpliga livsmiljöer, ökat jakttryck på ripa, störningar under häckningstid, förändringar av miljön vid häckningsplatser, boplundring, illegal jakt och bobrist till följd av minskad korppopulation. Jaktfalkar bygger nämligen inte egna bon utan utnyttjar främst gamla risbon av korp och ibland även av fjällvråk eller kungsörn.
I dagsläget är jaktfalken rödlistad som sårbar av Artdatabanken.
Källor: P4 Norrbotten och Artdatabanken
