Sveriges enda långa nordkust är nu naturreservat

Havtorn längs Upplands nordkust. Foto: Erik Hansson

Området utsågs av Världsnaturfonden till naturpärla redan 2013 och var en av Sveriges bästa fågellokaler 2017. Nu är det även skyddat som naturreservatet, efter ett stort arbete av många inblandade.

Det är över tio år sedan de första planerna om ett naturreservat i Björns skärgård påbörjades. När det nu äntligen invigdes den 28 september 2018 är många av de personer som jobbat med projektet på plats i nordligaste Uppland. Personal från länsstyrelsen, landshövdingen, Världsnaturfonden, Bergvik skog, Upplandsstiftelsen, Tierps kommun och naturligtvis även flera personer som bor i området har kommit hit för att sätta punkt för ett långt arbete. Strax innan vi hälsas välkomna anländer även en fullvuxen havsörn som sätter sig i en grantopp på andra sidan viken.

LÄS MER: • Fler tips på naturställen

Den gamla havsörnen siktar in sig på en grantopp på andra sidan viken. Foto: Erik Hansson

Det är ingen enkel sak att bilda naturreservat. Det blir inte minst tydligt i det här fallet. Även om vi får en positiv sammanfattning av de senaste tolv årens arbete så är det ingen tvekan om att det krävs tålamod, eldsjälar och en hel del pengar. Det sistnämnda kommer från staten och Världsnaturfonden, eldsjälar med tålamod verkar det finnas gott om i flera av de inblandade parterna och deras lycka den här dagen går inte att ta miste på.

Upplands karga nordkust. Foto: Erik Hansson

Tyvärr blåser det för mycket för att vi ska kunna åka ut till pärlan i reservatet, ön Björn. Men även från land råder det ingen tvekan om att det här är ett område som är väl värt att besöka och bevara för framtiden. Samhället Fågelsundet ligger som en mysig sista utpost innan Sveriges enda riktigt långa nordliga kustremsa tar över. Bortom havtornsbuskarna som växer i strandkanten breder den grunda skärgården ut sig, för dagen fylld med bland annat algbetande knölsvanar och fiskande storskrakar.

Det blygsamma djupet på max sju meter gör skärgården svår att navigera i för ovana, men också till en lämplig barnkammare för många fiskarter och därmed också åt många fåglar. I väst trycker Dalälven ut mängder med sötvatten i viken och det skapar också speciella förutsättningar som gynnar en mängd arter.

Invigningen lockade många av de personer som varit inblandade i bildandet av naturreservatet. Foto: Erik Hansson

I området pågår landhöjningen fortfarande i högt tempo (ungefär 6 mm per år) så lokalbefolkningen är vana vid att det uppstår nya grynnor och skär med åren. På en del av öarna som ingår i reservatet avslöjar de frodiga skogarna dock att det var ett bra tag sedan de höjde sig ovan vattenytan. Det gäller även de små sjöarna och hällkaren som bildats här och var. Det är i dessa gölar av varierande storlek som den sällsynta gölgrodan (rödlistad som “sårbar”) kan hittas. Om våren kan de under sitt spel bjuda på en nästan öronbedövande konsert.

Provfiske med not (nät som dras åt in mot land) gav bland annat elritsa, storspigg, pungräka, sandstubb och den invasiva arten svartmunnad smörbult. Foto: Erik Hansson

En annan av karaktärsarterna i Björns skärgård är skräntärnan. Den rejäla tärnan som kan mäta sig med trutar i storlek trivs i det fiskrika området och häckar på öar i utkanten av skärgården. Här lever en tiondel av hela Östersjöns och en tredjedels av Sveriges population av skräntärnor. Tyvärr började smarta gråtrutar komma på hur de kunde plundra bona för ett tag sedan och antalet häckande par störtdök från ungefär 250 till 150 innan utvecklingen kunde vändas.

Ulrik Lötberg från BirdLife Sverige berättar om skräntärnor. Foto: Erik Hansson

Idag pågår ett projekt kring skräntärnan som leds av BirdLife Sverige. Projektledaren Ulrik Lötberg var på plats och kunde bland annat berätta att de förser tärnorna med gps-loggar som gör att föreningen nu har bra koll på fåglarnas liv och leverne. Deras resor till söder om Sahara kan följas i detalj och det var fascinerande att höra Ulrik Lötberg berätta om skräntärnan “Astrid” som först flög ner till Camargue i Frankrike och sedan av någon anledning flög tillbaka hela vägen till norra Europa igen innan färden söderut återupptogs.

Blandskogen vid Hållnäskusten. Foto: Erik Hansson

Björns skärgård rymmer inte bara gölgrodor och skräntärnor. Här finns nu ett 2500 hektar stort skyddat område, varav 90 procent är hav och resten består av sex öar och ett stycke av fastlandet. På land slingrar sig stigar, som lokalbefolkningen varit med och skapat, genom den vildvuxna, svamprika och fuktiga granskogen. Här finns också tallar som stått här sedan innan Linnés tid, hällmarker och lundar med en stor variation av lövträd. Den rika floran består bland annat av kärrknipprot, ängsnycklar, strandveronika, salttåg, havsälting och kustbaldersbrå. Sammanlagt häckar också 3000 par sjöfåglar av 40 arter i skärgården, bland annat silvertärna, silltrut, sydlig kärrsnäppa, roskarl, bergand, svärta, skedand, stjärtand och tobisgrissla. Även uttern har hittat tillbaka till området.

Själv tänker jag hitta tillbaka till Björns skärgård så fort som möjligt. Det här är en riktig pärla som förtjänar fler besök.

En av sjöarna som landhöjningen bildat. Här kan gölgrodorna höras och ses, framför allt om våren. Foto: Erik Hansson

Fakta:
Ett besök i Björns skärgård kan vara av intresse året om, men tänk på att vissa delar är fågelskyddsområden, som är förbjudna att vistas i under vår och sommar. Det är svårt att åka båt i området, men det går att åka ut från samhället Fågelsundet om inte havet är alltför vilt. På ön Björn finns en fyrvaktarbostad som kan hyras (se information och priser här). Det går även att hyra stugor i Fågelsundet på fastlandet.
Hitta hit: Åk till Fågelsundet i norra Uppland.

Björns skärgård. Foto: Erik Hansson