Sverige på fossil­ländernas sida i internationella domstolen

Nyligen hörde domarna i FN:s internationella domstol argument från över 100 länder och internationella aktörer världen över om hur de bör tolka internationella regelverk angående länders skyldigheter att vidta klimatåtgärden. Fallet är domstolens största någonsin och de har under två veckors tid mottagit 91 skriftliga uttalanden samt flera från organisationer.

Som vi tidigare rapporterat, så kommer domstolens rådgivande uttalande ge vägledning i frågan om vilka plikter stater har enligt internationell rätt. Bland annat kan det komma att ge ett tydligt riktmärke för hur rättsfall i nationella och regionala domstolar runt om i världen kan komma att beslutas, och kan även påverka FN:s klimatförhandlingar. 

Danilo Garrido, juridisk rådgivare vid Greenpeace International menar att det kan klargöra konsekvenserna för brott mot länder skyldigheter:
– Detta kan inkludera kompensation för klimatskador och kanske till och med kravet av ett omedelbart upphörande av växthusgasutsläpp bortom en vetenskapsbaserad säkherhetströskel.

De som argumenterade för starka skyldigheter…

Den 2 december inleddes processen med ett uttalande från önationen Vanuatu, som betonade att stater med stora utsläpp fortsätter att öka sin produktion och konsumtion av fossila bränslen, och att subventioner för fossila bränslen 2022 nådde en rekordnivå på 7 biljoner USD.

Andra uttalanden från särskilt utsatta länder, såsom Barbados, Bahamas, och Antigua och Barbuda, var eniga i att fördöma bristen av agerande från rikare länder. Representanten från Barbados påminde domstolen att klimatförändringar “inte är en spekulativ fråga, utan det är en fråga om liv och död för små östater” som inte kan undkomma den stigande havsnivån.

Tuvalu förutses vara det första landet att gå helt förlorat på grund av klimatrelaterad stigning av havsnivån. I sina yttranden torsdagen den 12 december, sade landets representant:
– Tuvalu kommer inte att försvinna tyst i det stigande havet.

Tillsammans med många andra argumenterar Tuvalu att länder har en skyldighet enligt internationella lagar bortom FN:s klimatförhandlingar och Parisavtalet. De menar att andra juridiska principer bör beaktas, såsom principer som berör mänskliga rättigheter, skyldigheten att betala ersättning för miljöskador i andra länder, och insikten att vissa länder bär historiskt mer ansvar för klimatkrisen. 

…och de som motsatte sig skyldigheter

Andra höll inte med. De stora fossilbränsleproducerande länder  – Ryssland, Saudiarabien, Australien, USA och Kanada – var bland de länder som argumenterade emot skyldigheter bortom vad länder kommit överens på FN:s klimatförhandlingar och Parisavtalet. Onsdagen den 4 december ställde sig de nordiska ländernas representant och lade fram liknande argument, och avsa sig därmed ansvar för miljöskada i andra länder, samt skyldigheter vad det gäller mänskliga rättigheter i förhållande till klimatförändringar. 

– De nordiska länderna la fram väldig problematiska och farliga argument, som helt klart grundar sig i ond tro. Det kan inte stämma att länder samlades 2015 för att skriva under Parisavtalen med avsikt att undergräva existerande normer och skyldigheter enligt internationell rätt, säger Sébastian Duyck, senior advokat på Centre for International Environmental Law (CIEL). 

Det har varit många som reagerat och känt sig besvikna på de nordiska ländernas argument. Sébastian Duyck berättar att det var en chock bland de som befann sig på plats.
– Vi hade inte förväntat oss argument som gör att de allierade sig med bland annat Saudiarabien. Det är vår förståelse att argumenten främst reflekterar Norges position som försöker undvika sitt ansvar som ett fossilbränsleproducerande land. Men vi saknar förståelse i varför de mer progressiva staterna, som Sverige och Finland, lagt sig bakom argumenten. Det motsätter deras egna ambitionsnivåer.

Ida Idling, talare och rättsvetenskaplig samordnare för nätverket Aurora, berättade deras ståndpunkt för CIEL efter att de nordiska argumenten lagts fram:
– De nordiska länderna, som blev rika tack vare sina utvinnande och förorenande verksamheter, erkänner inte sitt betydande ansvar för att orsaka klimatkrisen. Om de företräder gemensamt verkar det som om mer progressiva stater samlat sig bakom Norges bakåtsträvande ståndpunkt när de försöker undkomma sitt juridiska ansvar och undergräva internationell rätt för att skydda sina egna fossilbränslen. Det är häpnadsväckande och respektlöst mot de folk och ekosystem som förlorar sina liv och hem för en kris de inte skapat.

Vad händer nu? 

Domarna kommer nu att överlägga och förväntas offentliggöra sitt rådgivande yttrande någon gång nästa år. Som sagt kan det komma att ha stor betydelse över kommande rättsprocesser runt om i världen, inklusive i Sverige där organisationen Aurora stämmer svenska staten för otillräckliga klimatåtgärden.