Utsläpp från värmekraftverk. Foto: Oleg Savitsky, CC BY-SA 4.0.
För att vi ens ska ha 50 procent chans att nå 1,5-gradersmålet måste världens utsläpp av koldioxid minska snabbt. Ju längre vi väntar desto kraftigare och snabbare måste förändringarna göras.
– Skillnaden mellan att minska utsläppen till en nivå som leder oss mot att klara 1,5-gradersmålet redan i år jämfört med att vänta till nästa år är enorma. Om vi vill undvika allt för stora uppoffringar som dramatiskt inkräktar på allas våra liv måste vi agera direkt, säger Gustaf Lind, generalsekreterare på Världsnaturfonden WWF.
Forskare vid Uppsala universitet har tagit fram en ny nationell koldioxidbudget som visar att vi i början av 2022 har en total budhet på 170 miljoner ton, men släpper ut nästan 50 miljoner ton årligen i dagsläget. Hela vår budget, för att bidra med vår del för att åtminstone ha en 50 procents chans att undvika över 1,5 graders uppvärmning, är med andra ord förbrukad om bara 3,5 år. Efter det tillhör Sverige de länder som pressar jorden mot en ohållbar temperaturökning.
För att hålla oss inom budgeten måste utsläppen minska med 21 procent årligen med start i år. Om inte det uppnås i år så innebär det att utsläppen måste minska nästan dubbelt så mycket (38 procent) med start 2023. Men i dagsläget går politikerna åt motsatt håll och ger avkall på flera beslut som redan tagits för att minska utsläppen. Madeleine van der Veer, ansvarig för samhällspolitik på WWF menar att kraftiga styrmedel som minskar utsläppen måste sättas in omgående.
– Om vi inte själva når våra åtaganden i Parisavtalet kan vi inte förvänta oss att andra länder gör det heller. Därför behöver Sverige gå före och införa en nationell koldioxidbudget som kräver årliga utsläppsminskningar på mer än 20 procent om vi ska vara ärliga med att vi försöker hålla oss till 1,5-gradersmålet.
Uträkningen baseras på den beräkning för att Sverige skulle vara i linje med “väl under 2 grader”, som togs fram av Uppsala universitet 2020. Nu har den uppdaterats med nya siffror från IPCC och även lagt till vad som kan krävas av Sverige för att leverera även på 1,5 graders global uppvärmning vid seklets slut. Andra växthusgaser, som metan, är dock inte med i uträkningen.
I Sveriges officiella utsläppssiffror visas dock inte utsläppen som svenskarnas konsumtion orsakar i andra länder. Även dessa måste minska kraftigt. 2020 presenterade Naturvårdsverket ny statistik över Sveriges befolknings klimatpåverkan. Den uppgick då till åtta ton växthusgaser per person och år och behöver minska till enbart ett (1) ton år 2050 för att vi ska kunna hålla oss under 1,5 graders uppvärmning. Det innebär att vår konsumtions belastning på klimatet måste minska med nästan 90 procent.
Källa: WWF
