Levande skog i naturreservatet Bjurkärr. Foto: Johannes Rydström
Det ser mörkt ut att nå de 16 miljömål som riksdagen satte upp 2014. Det är bara två av dem som är inom räckhåll och sju av dem ser inte ut att nås i något län i hela landet. Det gäller bland annat “levande skogar”, “myllrande våtmarker”, “ett rikt odlingslandskap” och “ett rikt växt- och djurliv”.
Vill man försöka se glaset som halvfullt kan man konstatera att åtminstone fyra av miljömålen har positiv utveckling och att det finns en del ljuspunkter. Framför allt inom klimatarbetet, avfallshantering, övergödning, försurning och sanering av förorenade områden.
– Vi ser flera viktiga framgångar under året som bidrar positivt till miljömålen. De lokala och regionala klimatsatsningarna genom Klimatklivet ger till exempel förutsättningar att närma oss klimatmålet, säger Björn Risinger, Naturvårdsverkets generaldirektör i ett pressmeddelande.
Granskar man rapporten närmare är det dock svårt att vara lika optimistisk. Bara ett av de 16 miljömålen beräknas uppnås till 2020 (“skyddande ozonskikt”), ett av målen ser ut att vara “nära” att nås (“säker strålmiljö”) och av de övriga 14 målen som inte ser ut att klaras har fem dessutom negativ utveckling.
Inte ett enda län i Sverige beräknas nå något av följande mål: giftfri miljö, levande sjöar och vattendrag, hav i balans samt levande kust och skärgård, myllrande våtmarker, levande skogar, ett rikt odlingslandskap och ett rikt växt- och djurliv.
• “Ett rikt växt- och djurliv” – mål nås ej, negativ utveckling
“Arter och naturtyper riskerar att försvinna och ekosystem utarmas. Främmande arter fortsätter öka. Styrmedel saknas eller tillämpas inte. Det krävs större hänsyn när resurser nyttjas och ökat skydd och bättre skötsel av naturmiljöer. En anslagshöjning för 2016 innebär att takten i arbetet med skyddade områden och åtgärder i vardagslandskapet kan öka. Sverige måste även påverka internationellt.”• “Levande skogar” – mål nås ej, oklar utveckling
“Nuvarande miljöarbete är inte tillräckligt för att nå samhällets uppsatta miljömål för skogen. Kvaliteten på och omfattningen av åtgärder för att motverka habitatförlust och fragmentering behöver öka. För flera skogstyper är bevarandestatusen otillräcklig och många skogslevande arter påverkas negativt. Arealen gammal skog och skyddad skog ökar. Flera framåtsyftande åtgärder pågår.”
• “Myllrande våtmarker” – mål nås ej, negativ utveckling
Ung vattenrall, som behöver våtmarker – ett av miljömålen med sämst utveckling. Foto: Erik Hansson
“Våtmarker skadas och vegetationen förändras. Natur- och kulturvärden samt ekosystemtjänster påverkas negativt. Negativa effekter av markavvattning, vattenreglering, klimatförändringar, främmande arter och kvävenedfall kvarstår. Bevarandeåtgärder som skydd, skötsel och restaurering sker i liten skala och behöver öka, liksom hänsyn i mark- och vattenanvändning. Lagefterlevnad och vissa styrmedel behöver förbättras.”
• “Ett rikt odlingslandskap” – mål nås ej, negativ utveckling
“Odlingslandskapet fortsätter att minska i omfattning och många arter och naturtyper har inte gynnsam bevarandestatus. Brist på betesdjur i många län och igenväxande betesmarker blir en allt vanligare syn. Ett livskraftigt jordbruk i hela landet är avgörande för att klara målet på lång sikt. Att landsbygdsprogrammet blev försenat har enligt flera länsstyrelser medfört att miljöarbetet tappat fart.”
• “Levande sjöar och vattendrag” – mål nås ej, oklar utveckling
“Flera laxbestånd ökar och kalkningen ger effekt. Fysisk påverkan, miljögifter, övergödning och klimatförändringar är stora utmaningar. Vattenmyndigheternas åtgärdsprogram behöver beslutas och Vattenverksamhetsutredningens förslag genomföras. Det behövs mer skydd och restaurering av vattenmiljöer. Kulturmiljöer behöver beaktas mer vid åtgärder vid vatten. Mer uppföljning av åtgärder behövs.”
• “Storslagen fjällmiljö” – mål nås ej, negativ utveckling
Storslagen fjällmiljö – en hotad natur. Foto: Erik Hansson
“I främst södra fjällen är påverkan stor från fysisk exploatering, terrängkörning, upphörd hävd och ett varmare klimat. Även en global temperaturökning inom 1,5–2 grader leder till att kalfjäll beskogas. Planering och nya styrmedel krävs för att jämka olika markanspråk. Det krävs också åtgärder för att bevara strategiska delar av kalfjället från beskogning och bevara hävdgynnade natur- och kulturmiljöer.”
• “Ingen övergödning” – mål nås ej till 2020, oklar utveckling
“Belastningen av näringsämnen minskar. I vissa områden minskar övergödningssymtomen, men ännu påverkas stora delar av Sverige. Sämst förhållanden råder i Östersjön. Åtgärder för att minska utsläpp av övergödande ämnen har gett resultat men de behöver minska ytterligare och återhämtningstiden är lång. Internationellt samarbete har stor betydelse.”
• “Hav i balans samt levande kust och skärgård” – mål nås ej, oklar utveckling
“De stora utmaningarna i havsmiljön är övergödning, samt miljögifter och delvis svaga fiskbestånd. Andra problem är marint skräp och främmande arter samt att känsliga livs- och kulturmiljöer påverkas eller förstörs genom fysisk påverkan. Åtgärdsprogrammet enligt havsmiljöförordningen är nu beslutat och kommer bli betydelsefullt för att på sikt nå målet. Ändå återstår mycket arbete med att utveckla och genomföra styrmedel både i Sverige och på EU-nivå.”
Källor: Naturvårdsverket och rapporten Miljömål 2016
