Vattenrall i våtmark. Foto: Erik Hansson
Idag, den 2 februjari, är det internationella våtmarksdagen. Det uppmärksammar Sverige genom att utse Oset-Rynningeviken i Örebro och Sikåsvågarna i Jämtland till så kallade Ramsarområden – våtmarker av internationell betydelse.
– Det är mycket glädjande att Sverige får fler våtmarker med internationell betydelse. Arbetet med att skydda, restaurera och anlägga nya våtmarker ger resultat, både med fina rekreationsområden och bättre miljö, säger Åsa Romson, klimat- och miljöminister i ett pressmeddelande från regeringen.
Våtmark med brun kärrhök. Foto: Erik Hansson
Våtmarker tillhör världens mest artrika miljöer och är också viktiga av flera andra anledningar. De lagrar runt 20 procent av världens kol, producerar 25 procent av världens mat och är dessutom effektiva reningsverk som hindrar övergödande näringsämnen från att nå våra hav och sjöar. Modern forskning har också kommit fram till att våtmarker kan vara ett viktigt skydd mot de större och allt frekventare regnoväder och översvämningar som ett varmare klimat för med sig. Våtmarker fungerar som översvämningsytor som tar emot och absorberar vattenmängder som annars kan överbelasta städers avloppssystem.
Som ett led i arbetet för att bevara världens våtmarker undertecknade flera länder ett avtal den 2 februari 1971 i den iranska staden Ramsar. De förbinder sig därmed att “verka för markplanering och förvaltning som tar hänsyn till våtmarker och vattenmiljöer, främja forskning och utbildning samt samarbeta med andra länder i frågor som rör konventionen”.
Med beskedet om Oset-Rynningeviken och Sikåsvågarna har Sverige totalt 68 Ramsarområden. Sedan tidigare har bland annat Hjälstaviken, Hovran, Ånnsjön, Ottenby och Skälderviken utsetts till Ramsarområden.
Läs mer:
• Våra artiklar om våtmarker.
• Recension av bok om Oset-Rynningeviken.
Källa: Regeringens pressmeddelande, Reuters och Naturvårdsverket
