Svenska skogsbruket har drabbat pärlugglan

Pärlugglans tillbakagång har pågått länge, berättar Martin Green på Svensk Fågeltaxering vid Lunds universitet, men när de nu jobbar med en uppföljning till den stora boken “Fåglarna i Sverige” har situationen aktualiserats. I boken ska varenda en av Sveriges häckfåglar uppskattas i antal. Förra versionen kom ut 2012 och den nya versionen kommer 2024.

– Vi gör lite tätare uppdateringar i samband med rapportering till EU enligt EU-direktivet. Då tittar vi på siffror för hela landet. 2018 gjorde vi den senaste rapporten och då skrev vi ner pärlugglans antal ganska ordentligt. Nu går vi igenom det mer detaljerat, berättar Martin Green.

Undviker kalhyggen

Och när de undersökt pärlugglans situation så har det upptäckts att den får det allt svårare, vilket Naturmorgon var först med att rapportera om.

Vad beror minskningen på?
– Det är vad som hänt med skogen. För att förenkla lite: kalhyggesbruket, som varit allmänt rådande länge i Sverige, innebär att vi plockat bort den gamla grandominerade barrskogen. Då har också många av de smågnagare som pärlugglan lever av försvunnit. Det har förvisso kommit in andra gnagare som gynnas av kalhygge, men dessa är inte lämpliga som mat för pärlugglor.

Vilka gnagare är det som gynnats och varför har inte pärlugglan klarat att byta diet?
– Det kan bero på var gnagarna lever. Kalhyggen har andra gnagare än gamla skogar. Åkersork till exempel. Men pärlugglor rör sig inte så mycket i öppna miljöer så de har ingen glädje av att där finns åkersorkar. Pärlugglor trivs bättre i naturliga barrskogar och inte i gran- och tallplanteringar.

Kalhyggena är ju inte heller öppna så länge, men finns det några ugglearter som kan ha gynnats av kalhyggena innan de växer upp till täta planteringar?
– Om något så är det de större ugglorna som gynnats, till exempel slaguggla och lappuggla. Särskilt om hyggena har utkiksplatser. Kanske kan deras framgång i vissa områden bero på kalhyggen. Det kan åtminstone vara en av förklaringarna.

Klimatkrisen förstärker problemen

Men pärlugglornas tillbakagång beror inte enbart på skogsbruket. De, eller snarare deras byten, drabbas också av klimatförändringarna.

– Det varmare klimatet är inte särskilt bra för gnagare som är beroende av kunna leva väl under permanent snötäcket på vintern. De får framför allt problem när det smälter och fryser omvartannat. Ena stunden översvämningar och i nästa stund fryst intill marken. Då klarar sig inte gnagarna. Men minskningen för pärlugglorna började redan innan dessa effekter började märkas. Väderfenomenen förstärker snarare det vi gör med skogen.

Du nämnde i en intervju med Naturmorgon att kattugglan börjat förflytta sig norrut – beror det på det varmare klimatet?
– Ja det är huvudtanken. Kattugglor har alltid funnits längs norrlandskusten, men nu har det blivit fler och fått en geografisk spridning. De verkar klarar vintrarna bättre, när det inte är lika mycket snö.

Som det ser ut nu är kattuggla och sparvuggla Sveriges två talrikaste ugglor, och först på tredje plats hittas pärlugglan, som tidigare var vanligast.