Svenska folket och miljöorganisationer vill ha starkt strandskydd
En statlig utredning presenterade i december 2020 förslag på en kraftig försvagning av strandskyddet i Sverige. En ny undersökning från Kantar Sifo visar att 6 av 10 svenskar är emot en försvagning. Det är även Sveriges naturorganisationer.
Utredningens slutsatser går emot ett forskningsprojekt från i fjol som visade att det sällan ges skydd där behovet är stort. Det gäller inte minst i grunda kustområden med känsliga undervattensmiljöer. Dessa områden utgör grunden för havets biologiska mångfald, men hotas av byggen som till exempel sommarstugor, bryggor och småbåtshamnar. I intervjuer med tjänstemän har det dock framkommit i forskningsprojektet att det sällan tas hänsyn till kumulativa effekter av byggnationerna. Det enskilda fallet beräknas inte ha så stor påverkan, men det tas inte hänsyn till att den sammanlagda påverkan blir stor.
– Forskare inom ekologi har sedan tidigare påtalat att man fortsatt behöver värna skyddet av den biologiska mångfalden längs Östersjöns grunda vikar. Nu pekar också den miljörättsliga forskningen på behovet av åtgärder för att säkerställa efterlevnaden av strandområdenas skydd, skriver Baltic Eye.
Kritik från naturorganisationer
Naturskyddsföreningen anser att utredningens förslag innebär att tiotusentals kvadratkilometer naturskydd försvinner och att det riskerar att “allvarligt försämra allmänhetens tillgång till stränder”. Dessutom blir det svårare att nå Sveriges miljömål och försämrar motståndskraften mot klimatförändringar.
– Vi befinner oss i en tid då såväl EU som FN ställer krav på världens länder att skydda mer natur, inte mindre, för att stoppa artutrotningen, säger Karin Lexén, Naturskyddsföreningens generalsekreterare.
Även Svenska Botaniska Föreningen är kritisk:
– Förslaget med en ökad differentiering av strandskyddet i Sverige, att stärka det i området med högt exploateringstryck och lätta det i områden med lägre exploateringstryck riskerar att försämra situationen radikalt för den biologiska mångfalden. Att underlätta för exploatering inom opåverkade eller lite påverkade områden leder till fragmentering av de sammanhängande någorlunda orörda stränder som finns kvar i Sverige, vilket förutom att slå sönder stora sammanhängande strandområden på sikt leder till att de arter som är beroende av dessa miljöer på sikt får svårare att överleva och sprida sig, säger Mora Aronsson, ordförande i föreningen.
Dålig kunskap om strändernas arter
Han menar även att kunskapsläget om Sveriges arter som är knutna till stränder är dåligt och att det därför är fel att stödja sig på befintliga kunskapsunderlaget om vilka stränder som är värdefulla för biologisk mångfald eller ej.
– Det enda man kan säga utifrån det nuvarande kunskapsläget är att vissa stränder är värdefulla på grund av att de är inventerade. Merparten av stränderna har man ingen eller ytterst bristfällig kunskap om.
Svenska folket vill ha starkt skydd
Det är inte bara naturföreningarna som vill ha kvar ett starkt strandskydd. Det vill även svenska folket. 6 av 10 svenskar tycker att det är en dålig idé att försämra strandskyddet och 75 procent vill se en förstärkning av strandskyddet där exploateringstrycket är högt som till exempel längs kusterna och i närheten av större tätorter
– Signalen till Sveriges regering är tydlig. Allmänheten vill fortsätta ha tillgång till stränder, bad och friluftsliv. Storleken på plånboken ska inte avgöra möjligheten till detta, säger Karin Lexén.
FAKTA: STRANDSKYDD
Strandskyddet infördes 1950 och är en del av allemansrätten. Det syftar till att ge alla människor tillgång till stränder och skydda strändernas växter och djur. Strandskydd finns längs alla vattendrag, hav och sjöar i Sverige. Det innebär generellt att det är förbjudet är bygga 100 meter upp på land och lika långt ut i vattnet – så länge inte tillåtelse ges genom så kallad dispens.
Läs även:
• Kritik mot nedmonteringen av strandskyddet: ”mycket oroade”
• Ny studie: Strandskyddet behöver värnas
• Kraftig ökning av strandbyggen, nu ska strandskyddet kontrolleras i tio län
Källor: Naturskyddsföreningen och Svenska Botaniska Föreningen